Lagerhus 34
Med ett lätt slag från Aletas järnrör slås resterna av låset bort från dörren. Dörren öppnas nu enkelt även om Aletas sensorer känner att handtaget är betydligt varmare än normalt.
Innanför dörrarna råder mörker. De möts av staplade packlårar som står i höjd med en gång som öppnas mellan dem. Efter att ha kryssat mellan gångarna som öppnas åt alla håll kommer de fram till ett område där det är lite mer utrymme mellan lårarna. Från taket strilar ett kallt ljus ner ur de takfönster som finns. Alla står i mitten av rummet och Marina ber alla att vara tysta.
"Grrr, sniff, snurf, ATTJOOO, GRRRR!!!"
Rex nosar omkring på allt han kommer åt men får plötsligt in fullt med fint pulver i nosen och nyser därmed som en besatt.
"Grrrtjii! Halmen som de packade, grr, lårarna med har blivit, grrr, infekterat av flytmögel. Jag får, grrr, nog problem, morr, att känna lukten på, grr, något under en tid, grrr, framöver!"
Viktor ger Rex några rejäla dunkar i ryggen för att rensa hans strupe. Så gjorde ju väggubbarna när någon hade svalt för stora bitar av lunchskorpan.
Efter kalabaliken lyssnar alla intensivt efter ljud i lokalen. Förutom robotarnas servon hör Marina plötsligt smackande någonstans i lokalen. Efter att ha sökt en stund och ropat tittar de plötsligt ner i ett gallergolv och Aleta ser en varelse där nere. Pocko tar tag med alla fyra armarna i gallret och lyfter upp detsamma. Nere i djupet, ett par meter ner eller så ser alla invånaren. På en tunna sitter en mycket moloken Padda! Smilet sitter ordentligt fastbunden ovanpå en tunna.