Re: Zonnatt...
......Utanför......
Smällen från Martmardigans hastigt uppslängda derringer dränks av tjurmannens kraftfulla bröl. Det är knappt Pocko hör hans skrik heller av samma orsak, och det faktum att han håller på att peppra svärdskillen, så struntar han ändå i det. Viktor har återigen kommit i ett läge där han har alldeles för många intryck på en gång, bilen, tjuren, skjutandet där inne, skriken. Förmännen måste kunna reda ut situationen. Han lägger i högsta växeln, bokstavligt, och börjar springa uppför kullen, han kommer en bit på vägen, men har fortfarande långt kvar till förmännen. När Martmardigan vänder sig om för att skjuta igen ser han att tjurmannen inte springer efter vare sig honom själv eller Viktor. I stället har han tagit sig fram till Sirina, och slängt upp henne på axeln. Yxan bär han bara i ena handen.
......Innanför......
"Krax, AH-SCCHHHHHHHH"
Åke harklar sig och plötsligt slår det ut en eldsflamma ur hans näbb. Den unge mannen med kåpan, (och svärd), glider enkelt undan den kraftiga lågan. I stället utnyttjar den unge mannen sin perfekta balans och anfaller i stället fågeln. Återigen är det inga problem för Åke att hålla sig undan, när Pocko ropar åt Rex, kastar sig Åke undan så Pockos kulkärve träffar den kåpklädde, unge mannen. Armen trasas sönder vid axeln, och mutanten tappar, eller slänger av sin klädsel. Åke och Rex märker att han skimrar på något sätt. Ett jätteflin växer upp i Pockos krutrökta, nästan svarta ansikte, efter att patronen exploderat.
......Nedanför......
Mikke avlossar två skott och träffar den ene vakten i örat. Vakten kontrar dock och skjuter Mikke i magen, så han flyger bakåt, mot trappans mittenpelare. Aleta försöker återigen göra en spark mot den andre vakten. Som så många gånger förr, missar foten sitt mål. I stället blir Aleta träffad av ytterligare en kula och hon känner att hydrauliken snart har gjort sitt, hon måste verkligen reparera sig snart.
Efter sitt ivägslungade skott följer Marina efter den flyende kvinnan genom plasticsförhänget. Saludrimillian kryssar mellan stora, bylsiga kuddar och liggande varelser. Ljuset är dämpad, och den tunga, söta doften av slörök ligger tung här. Av det som Marina ser direkt kan hon direkt upptäcka att de båda är i ett stort rum, omgärdat av plasticssjoken som hänger från taket mellan stora pelare. Bara i det här rummet finns säkert 30 batikklädda personer som efter pistolskotten vänder sig för att se vad som pågår. Flera av dem har redan beväpnat sig med olika tillhyggen.
This message was last edited by the GM at 11:17, Mon 17 May 2004.