Re: Zonnatt...
När de båda oväntade nattgäster gjort som de blivit åtsagda ler Marina ännu bredare och stoppar undan sina pistoler, väl vetande att Mikke troligen sitter kvar därute i mörkret med en forntidspickadong pekande direkt mot de två främlingars nackskinn.
"Rex - hämta," kommenderar hon milt med en nickning mot vapnen och kliar honom bakom öronen som belöning när han inddragit vapnen och deponerat dem, "duuuktig pojke."
Sen tittar hon med låtsasundran på de både gästerna - lika bra att spela lite dum och inte avslöja alla sina kort just än.
"Jamän kära nå'n! Stå inte bara där o' gapa, stig in vetja!"
Hon pekar mot en torr fläck där ett nerfallet stenblock bildat en sits där personer utan problem får plats att sitta.
"Där får ni no' ganska in plats, vetja. O' jävlas inte me' Rex, han ä' ganska bitsk, vetja," varnar hon och letar i hålan efter något att bjuda på. Hmmm... endast beskojtor, okej det går bra.
"Varsågoda o' smaka på, vetja, inget storkalas precist men det får duga, hembaket tog slut i morse."
Medan de undrande och säkerligen i någon mån undrande zonvandrare bänkats och utrustats med varsin jättetorra kex tänder Marina den andra oljelyktan och sätter sig framför dom med en frågsam blick.
"Då så! Nu får ni allt berätta vem ni ä' o' va' som bringer er till mitt läger så här mitt i natten...?"