Det är april i Hindenburg, och dags för årets höjdpunkt för alla som vill ha en chans att få tag i riktigt billiga prylar. Bazaren öppnar och man har under dagen kunnat se vagnslaster med varor rullas in genom murarna som har byggts upp runt norra delen av marknadsdistriktet och Thorulfshov.

Det här är platsen vare sig man vill ha kläder av senaste snitt, ett nytt armborst eller en tjusig vägskylt! Tunnelrävarna står för vakthållningen och ingen kommer in som inte står på gästlistan.

Barnen som står utanför portarna sträcker sig förgäves för att försöka få en skrivning av en berömdhet som t ex exploratorn Linus Drake eller kanske fru Silvia Dufva. En smutsig liten vargunge tjoar vilt när hon har fått en påskrift av självaste Mozons-luffande långnäbben Trane Hägerfors!

Den första veckan är dock inte till för dem. Egentligen inte heller för de handlare som ställt sig på Hydratorget för att sälja sina varor. Men där det finns folk, finns det också köpare tänker de. Många försöker ta sig in bland herrefolket, men eftersom de inte lyckas så blir de säkert intresserade av vad som faktiskt finns att köpa på torget i stället. Och detta stämmer såklart i år, precis som alla andra år. Redan i morgondimman öppnade Bunkern och Thermopolium sina dörrar för att låta törstiga strupar få sitt.

"Javisst ska jag berätta om mina resor, men då får Ni allt ge mig en slant för besväret",

hörs en kraftfull röst från en fetlagd man, ståendes på en låda. En herre lägger en slant i burken framför mannen, som man ser har träben.

"Tackar. Jo så sant som jag heter Bryssel var det en otäck historia när jag första gången vandrade mot Oz".

Hans stora röddruckna näsa guppar när han klart och tydligt försöker överrösta folkmassorna.

"Jag gick från Hindenburg och hade nästan kommit fram till Pirit när en enorm Ekoxe anföll mig mitt på vägen" skrävlar mannen. Åhörarna hissnar när han åter tar till orda:

"...och där stog jag, med inget annat än en påse av plastic och en liten hammare att försvara mig med..."

Framför ett stånd står en välklädd människa och köpslår med en handlare om en nästan genomskinlig kub av plastic. Strax bakom honom står hans tjänare, en mycket lång och blont långhårig hundman med fina kläder. "Eftersom den är lite kantstött ska du få ett pris som Du inte kan tacka nej till", säger handelsmannen.

Mitt på torget går en orangefärgad automat omkring och ropar.

"ROTERA, FORTSÄTT GÅ SÅ ATT NI INTE STÖR BULTEN NÄR DEN KOMMER".

På huvudet har han en stor, uppochnervänd orange mugg av plastic. Inuti muggen snurrar en lampa som ger ett blinkande sken.
This message was last edited by the GM at 01:39, Fri 22 Aug 2003.

Kring ett bord utanför Bunkern sitter en grupp figurer. Som så många gånger förr vid osta-da'n som de kallar den första dagen av Bazaren.

"Det börjar läka nu" säger Aleta till Pocko och pekar på två av hans händer. "Det är väl bara en vecka sedan Du smällde av det, eller hur?"

Pocko nickar och dricker ett glas tokjos till, medan han trummar till lite på Viktor den orangea roboten som står bredvid, med en annan hand.

"GÖR INTE SÅ, DU VET HUR MINA KONDENSATORER BLIR!" vrålar han

Rodel den lille parveln hoppar också upp på en liten stol vid bordet. " Ölmust!" ropar han, och Lux, eller om det är Neo kommer fram och tar emot beställningen.

"Ni kommer nog inte att tro det, men Zigge dök upp med en vagn till! I år finns det mycket att få tag i inne på Thorulfshov, vill jag lova."

"Är det någon som hänger med bort till portarna igen?", tjoar han när han har svept sin dricka.

"...en ölmust... vill Ni ha något mer mina herrar? ...och dam"

fyller hon i efter att ha sett Aleta.

"Jag tror jag tar... en oljegrogg? Nä, jag tar nog ett litet glas klar olja, faktiskt!", säger Aleta till servitrisen, "Och inte den där hemska spilloljan alltså..."

"Jag hänger gärna med bort till portarna, Rodel! Håll min drink så länge, killar!"

Ett glas vatten, så är du söt, Lux. , säger herr Cult.

Han ger henne ett leende och Ni kan svära på att Ni såg att det glimmade till från hans perfekta tandrad.

Jag såg att AL-1-A skuttade iväg, vart skulle hon, V62c? En kanna olja till min vän här också, Lux

Mannen som kommit är herr Cult. Zonfararen... Ibland brukar han faktiskt sänka sig till att spendera några timmar med sällskapet. Framför allt brukar han diskutera med Viktor om resor han planerar att göra.
This message was last edited by the GM at 22:10, Sat 23 Aug 2003.

"Varsågoda, en ljummen klar och två raspoljor", säger servitrisen när hon kommer tillbaka med de beställda dryckerna.

"Det blir sex jyckar de.", säger den sammetsbeklädda kvinnan och tittar uppfodrande på den ansamlade gruppen
This message was last edited by the GM at 08:54, Sun 24 Aug 2003.

"Tackar ödmjukast..."Säger Valentin artigt. Han tar sig en liten mun av drickat, sedan höjer han glaset en aning och nickar mot roboten. Valentin ser sig intresserat omkring för att avgöra om han känner igen någon annan.

"Jag måste ändå ha betalt!", säger servitrisen. 6 jyckar kan väl inte vara något problem att hosta upp?

Pocko kollar smilande in Lux. Samtidigt som han häver ur sig.
"Ööh du, Valentin, bjuder du på ett glas tokjos? Kan bruden ta hit ett rejält glas tokjos?" Han lyfter coolt på sin silvermask och ger Lux en blinkning. En röd rodnad på huden runt ögonen markerar tydligt vart silvermasken suttit.
This message was last edited by the player at 19:46, Sun 24 Aug 2003.

"Inte förrän jag har fått mina slantar!"

"Någon måste väl ändå kunna betala de 6, eh, i så fall 9 jyckarna???!"

Servitrisen nickar åt Pocko för att visa att hon tar beställningen, och stannar sedan med blicken på Valentin.

Viktor tar fram handen och stoppar ner pekfingret i oljegroggen. Blixtstilla sitter han så i några sekunder, Huvudet vänds plötsligt mot servitrisen och han börja tala med en hög, men trevlig stämma.

JAG MÅSTE FÅ INLÄGGA, DENNA MINERALOLJA HÅLLER VÄLDIGT HÖG KVALITET. INTE OFTA MAN KAN NJUTA AV EN SÅDAN SMÖRJNING NU FÖR TIDEN.

Det blir tyst en stund, sedan hörs ett sprakande från roboten och han börja tala igen, men med en betydligt strängare röst. NI FÅR INTE SERVERA DÅLIGA DRYCKER...  NI KOMMER FÖRLORA KUNDER OMEDELBART, PRECIS SOM VÄGVERKET.

Ett sprakande hörs igen och han vänder sig mot Valentin. TACK FÖR OLJAN HERR VALENTIN.  FRÅGAN OM AL-1-A KAN JAG TYVÄRR INTE SVARA PÅ, MEN JAG VET ATT DE ROBOTARNA HADE VÄLDIGT DÅLIGT TRAFIKPROGRAM. GE SIG UT PÅ STAN NU MITT I RUSNINGSTRAFIKEN. SKULLE ALDRIG FALLA MIG IN. Viktor lät nu trevligare igen.

Aleta kommer ångande in på Bunkern och börjar frenetiskt förklara läget för vännerna.

"Pocko, Victor och Valentin ni måste komma genast! Rodel har råkat i knipa på torget, förstår ni, nu hamnar han säkert på 37:an illa kvickt!"

10010011 00110011 11110101 10110010 säger Viktor jättehögt till Aleta.

Plötsligt slocknar Viktors alla lampor. Han sjunker ihop, blir tyst och stilla en stund. Sedan med ett ryck kommer han igång igen.

URSÄKTA MIG MINA MEDTRAFIKANTER, MEN MIN SPRÅKPROCESSOR FUNGERAR INTE ALLTID KORREKT. DÄRFÖR VAR JAG NU TVUNGEN ATT GÖRA EN OMSTART.

OM NI HAR NÅGOT ATT ANMÄRKA PÅ ANGÅENDE MITT UPPFÖRANDE. VÄND ER TILL  AVDELNING 37 PÅ VÄGVERKET.

SOM SVAR PÅ DIN FRÅGA AL-1-A.  JAG KOMMER.

"01000100 01100101 01110100 00100000 11100100 01110010 00100000 01101111 01101011 00100001", säger Aleta till Viktor som tröst.

"Men vi måste skynda oss, de kanske släpar i väg honom just nu!"

"Hallå? Kommer ni andra också eller?"
This message was last edited by the player at 10:04, Mon 25 Aug 2003.

Aleta formligen plöjer in i folkvimlet. Fredliga flanörer flyger åt sidorna när hon stormar fram. Den orange vägroboten följer efter utan några problem att hinna med.

Valentin Cult sitter lugnt kvar, och läppjar på sitt ljumma vatten.

Sitter kvar gör också Pocko med en girig blick på omväxlande servitrisen och Cult.

OOC: Några postar ofta, andra mer sällan, men det har Valentin redan sagt till mig om i förväg. Han jobbar skift, precis som vår käre vägrobot gör ibland. Jag låter det dock sagga en smula eftersom han ännu inte har diskuterat så mycket med Er ännu. Därför vet jag inte om han vill bjuda eller inte. Det är en sak mellan Cult och Pocko :) Eftersom beslut om dricka hit eller dit inte spelar så stor roll i scenariot, kör vi vidare med shoppingen
This message was last edited by the GM at 10:20, Mon 25 Aug 2003.

"Ha, ha, ha! Ni låter för roligt mina plåtvänner! Utbrister Pocko och syftar på robotarnas konstiga läten. Han reser sig, sträcker på alla sina fyra armar och vänder sig till Aleta.
"Ingen ska hamna i 37:an! I alla fall inte utan mig." Säger Pocko med eftertryck och ett försök till barsk min. Hans två översta armar sätter tillbaks silvermasken på plats.
"Visa mig var han finns!"

"Givetvis bjuder jag Er på något att dricka min gode herre" säger Valentin obesvärat.

"Ja, hejsan tjena", utropar en Padda som kommer upp vid bordet. Du ser svettpärlor som rinner fram mellan vårtorna i  hans panna, men han tar en liten pappersbit från bordet och torkar sig en smula.

"Goddag bäste herrn." säger han och bugar.

"Jag heter Julius Piaff, men kallas ofta för Smilet".

Han skiner upp i ett så stort leende så du undrar hur hans huvud alls håller ihop. Plommonstopet sitter dock ordentligt fast, med hjälp av svettbandet som är något för litet.

"Eh, Ni var ju några fler för en stund sedan". Han öppnar sina jättestora glosögon och tar ett rejält skutt.

"Hmm, de följer visst efter konstapel Trynman, det var ju olyckligt". "Jag behöver nämligen hjälp, snabbt". "Kan Ni föra de andras talan också, herrn?" frågar han och ler lika brett igen.

Innan Cult hinner svara hörs en siren och en orangefärgad robot med varningsblinkers kommer springande mot bordet.

I ett öronbedövande dån tillintetgör han den stenklump som tidigare tjänat som parasollhållare vid bordet. Personal och gäster på Bunkern står runt avspärrningen som V62c har byggt upp och undrar vad i hela friden som står på.

Under arbetet, som går mycket snabbt, kommer också Pocko och lite senare Aleta fram och ser V62c borsta ut de sista stenflisorna på gatan.

"Bra jobbat, Viktor! Tyckte väl att klumpen var i vägen...", säger Aleta och himlar med ögonen.

"God dag, herr Padda. Fint väder i dag, inte sant? Rodel har tyvärr fått förhinder och kan inte närvara, en olycka med en krämare därborta, han släpps nog ut tills i kväll eller i morgon."
This message was last edited by the player at 19:40, Mon 25 Aug 2003.

Smilet står som förstenad och är helt paff efter uppvisningen från den märklige roboten.

"Ja, hejsan tjena", säger han försiktigt.

"Eh, jag heter Julius Piaff, men kallas ofta för Smilet".

"Ni, mina herrar, ser ut att vilja tjäna några rejäla krediter på ett enkelt jobb".

Han blinkar med sina glosögon och tittar på Er, var och en.

"...och min dam...", tillägger han.

" Jag behöver bara hjälp med att bevaka en av mina skyddslingar under några dagar".

"Ett enkelt jobb för sådana som Er". Han knackar till Pocko på en av hans enorma armar med sin rejäla käpp.

"Nå, vad säger ni?". Han verkar angelägen att få ett snabbt svar...

"Jomenvisst! Hårda krediter är man alltid i behov av, särskilt efter min egen storhandel på torget, hur mycket hade ni tänkt er, herr Smilet?"

Smilet tar en närmare titt på Aleta och säger:

"Åh, ja naturligtvis, Ni är en robot. Jag undrade hur man kunde vara så känslokall när en ung kollega förs iväg av konstapel Trynman", säger paddan konstaterande.

Han låter sin långa tunga slicka högra handens fingrar när han med den andra plockar fram dagens Polisgazetten. Han bläddrar fram ett par sidor, så dessa blir alldeles blöta i nederhörnet. Nå här!

"Ännu blåare efter 37:an" står det i rubriken.

"Anonym Tjurnacke rapporterar att han fick stryk av medfångarna på 37:an". "Under natten fick jag mer stryk än jag fått på krogen".

"Konstapel Klang kommenterar: Stick härifrån murvel, inga kommentarer!.

"Nå, en som är intresserad, fler?

"Känslokall? Nej, vet du vad, Smilet... Jag gjorde vad jag kunde men ingen annan verkade intresserad. Vad kan lilla jag göra mot en sådan som Trynman? Malsjöns botten är nog täckt med rostigt skrot som det är...", hulkar Aleta och är nära till lipen.

"Om alla är med kan vi gå och plocka ut honom direkt! Är det det du vill Piaff?"

"Å han ville sätta mig i 37:an också." Säger Pocko tjurigt.
"Vad skulle vi göra? Han kallade mig för, för..." Han kommer av sig när han tänker på den elake grisen.
"Det hade slutat med att vi alla suttit i 37:an. Till och med den dumma roboten." Pocko knackar till på Viktors orangea plåtskal.

Plötsligt får han syn på sitt glas med tokjos och skiner upp.
"Aah, ha, ha, ha, mitt kära tokjos!" Han nästan slänger sig på sin stol och sveper innehållet i sitt glas. Stolens ben knakar oroande.
"Aahh, nu känns allt bra igen!" Utbrister han och ger ifrån sig ett nästan omänskligt högljutt rap.

Smilet smackar ett par gånger med munnen.

Han tittar förundrat på Pocko när denne för fram sitt osammanhängande snack.

I sörjan så fick han åtminstone fram så mycket att han inte fick fram något svar huruvida Pocko ville hjälpa honom.

"Nu är det så att jag kan hjälpa dig att skingra tankarna", vilka visserligen redan verkar VÄLDIGT skingrade, tänker Smilet.

"Jag behöver som sagt lite hjälp. Är Du sugen på att hänga med och tjäna pengar till mer tokjos?"

När Smilet än en gång tittar över den enorma kroppshyddan får han en idé.

"När det här lilla problemet är över ska vi ta några rejäla glas tokjos, ja flera flaskor kan du få, faktiskt."

Han lägger sin arm på Pockos rygg och klappar honom några gånger, så att det smaskar ordentligt av det vakum som uppstår när hans sugkoppar suger fast i ryggtavlan.

"Du har aldrig funderat på en karriär inom bodybombing?", frågar han intrikat.

"Tro honom inte, Pocko, bodybombing är inte något för dig, jag vet vad jag pra... mäler om."

Aleta lyfter upp sitt lilla glas raspolja och smuttar på det. Mycket bra, tänker Aleta när oljan gör sitt jobb på hennes mekaniska delar, jag behövde verkligen det här.

"Och vad dig anbelangar, min käre Smilet, kläm fram vad du behöver ha gjort och några krediter därtill så står vi alla till din tjänst!", säger Aleta, böjer ner sina svarta solglas och ger honom en blick med sitt glödande röda vänster-öga.

Pocko tittar på Smilet sedan på Aleta sedan på Smilet sedan på Aleta sedan på...
"Äääh, skit i det! Langa hit några tokjos till så ska vi se vad du vill att vi ska göra...ööö Smilet. Jag är alltid öppen för förslag om tokjos är inblandat. Lite krediter hade ju också varit bra... jag förlorade ju jobbet." Pocko tittar på sina explosions -drabbade händer. Om jag ändå hade en spann krut, tänker han drömmande.
This message had punctuation tweaked by the player at 07:49, Tue 26 Aug 2003.

"Tja, jag hade tänkt en summa av hela 7 krediter per person och dag!" yttrar Smilet.

"Men det måste vi naturligtvis förhandla om!" "En del av Er verkar ju ha kunskaper som passar som fålen på märra när det gäller sådana här saker."

Han blinkar uppskattande med båda ögonen när han tittar över gruppen.

"Nej, nej, det passar mig utmärkt med 7 krediter, om vi bara kunde få en dag i förskott också."

"Men de andra kanske har något att säga om saken."

Om bara Rodel hade varit här, undrar hur han klarar sig i fängelset?

"Håhåhå, jag sade att vi MÅSTE diskutera priset, så att jag vet vad jag får också!"

Paddan riktigt myser när han säger det. Han ser ut som en riktig pösmunk, och han verkar ha en rödskabbis bakom båda ör..., ögonen.

Han torkar sin panna mellan vårtorna igen. Han ser en smula ansträngd ut.

"Käre Smilet, du sa själv en summa av 7 krediter per person och dag, en summa jag inte har några problem med och eftersom det var ditt eget förslag borde du inte ha några problem att acceptera det heller."

Aleta undrar varför paddan vill förhandla om priset, det finns ingen anledning att acceptera ett *lägre* pris än 7 kr?

"7 krrditer, ja! Det låter bra... plus de där tokjosen vi pratade om." Pocko ser glatt mot paddan. Sedan kommer han på att han måste göra något för krediterna och hans glada min försvinner från hans tjocka ansikte. Han böjer sig fram en aning och spänner ögonen i Smilet och säger.
"Va är det du vill att vi ska göra, edgentligen?"
This message was last edited by the player at 12:16, Tue 26 Aug 2003.

VAD HÅLLER NI PÅ MED! Säger Viktor med en sträng röst. Han vänder sig hastigt om. På en platta på ryggen visas en rörlig bild på en man som gräver. Han vänder sig om igen mot Aleta, Pucko och Smilet. SER NI INTE ATT VÄGARBETE PÅGÅR HÄR.

Viktor blir tyst en stund och stirrar på Smilet med sina rödgula objektivögon. SA NI 7 KREDITER. Viktor börja skratta ett konstlat skratt. HA HA HA HA HAAAA...  BARA MIN DRIFTKOSTNAD ÄR MER ÄN 7 KREDITER PER DAG, DU BEHÖVER BETALA MINST 15 KREDITER OM JAG SKA STÄLLA UPP. 

Viktor ser ut att tänka efter en stund.
VÄGARBETE ÄR INTE BILLIGT OCH JAG ÄR I EXTREMT BEHOV AV KREDITER. BETALA 10 KREDITER OCH DU HAR EN VÄGVERKSROBOT TILL DITT FÖRFOGANDE.

Det blir tyst en stund igen, sedan märker ni en konstig tallriksliknade sak som kommer upp bakom Viktors lampa på huvudet. Ett litet surrande hörs och den börja röra på sig så den pekar mot Smilet. Efter några sekunder fälls den ner igen.

OK, LÅT SÄGA 9 KREDITER...  8 KREDITER.  HUR LYDER NU UPPDRAGET HERR PADDA, KAN DU PRESENTERA MER DETALJER?
This message was last edited by the player at 15:12, Tue 26 Aug 2003.

Aleta beslutar sig för att ignorera hela affären en stund och ägna sig åt sin olja som börjat göra henne skönt lös i lederna.

Paddan verkar fundera en stund på om sällskapet framför honom verkligen är någon bra idé att använda som vakter, men eftersom han inte ser så många andra här tar han till orda:

"Som sagt så är det ett mycket enkelt uppdrag jag har åt Er"

"Jag behöver bara hjälp av några att se till min skyddsling Sirina några dagar medan jag reder ut ett litet missförstånd", berättar Smilet.

"Ni får till och med bo i en våning på Thermopolium under tiden"

"Det är en säker plats"

"Det är bara det att jag behöver hjälp NU!" utbrister han bekymrat.
This message was last edited by the player at 22:16, Tue 26 Aug 2003.

"Inte visste jag att de hyrde ut rum på Thermopolium. Men en hel våning? Underbart!"

Aleta skruvar lite på sig och tvekar under någon sekund.

"Den här Sirina vi ska skydda, är hon i dödlig fara på något sätt och från vad eller vem? Det finns en del obesvarade frågor, Smilet."

"Självfallet ställer jag upp... JAG har stirrat faran i vitögat mången gång ute i zonerna!" säger Valentin och låter märkvärdigt självsäker. Han ser sig omkring bland de övriga bekanta.
This message was last edited by the player at 19:48, Tue 26 Aug 2003.

Hoppas att det inte blir någon fara att stirra i tänker Smilet.

Han lägger märke till att den stora dörren till Bunkern öppnas, och ser att solen har flyttat sig alldeles för långt.

"Mycket bra mina damer och herrar. Följ med, så går vi direkt till Thermopolium. Där ska Ni få träffa Sirina.

Han traskar på och det verkar som om han helt har glömt bort prisdiskussionen.

Ni kommer ut på Hydratorget där kommersen är i full gång. Sedan tar Ni vänster in på några bakgator och framför Er ligger Thermopolium. Där stannar Smilet

"Nå, så var det det här med betalningen då, ja."

Efter en kort diskussion med Valentin, suckar Smilet och muttrar för sig själv något om:

"här har man inget att hämta, de tänker inte på att de lämnar mig helt utblottad"

28 krediter om da'n, utbrister han igen...


"Jaha, då är vi framme!"