Låter som vanliga rövare i mina öron. Ta hit era pengar så slipper jag att slå er sönder och samman.

Kyparen drar sig undan och håller sig i bakgrunden. Han vill helt uppenbart inte tala mer om händelsen. Ni har en känsla av att detta är något man inte pratar för mycket om, även om alla vet vad som pågår och hur det fungerar. Den som säger några ord för mycket får lätt sin inrättning sönderslagen, i bästa fall. Annars kanske man återfinns med en kniv i ryggen i någon gränd eller sänks i Vättaträsket med järn om fötterna för att aldrig mer synas till. Pirit är en hård stad. Det ligger nog en del i det Berthold säger; de är och beter sig som rövare, men i finare kläder.

Det är så dags att röra på sig. Ni skulle möta Översten utanför hans svågers skrädderi.

Det är endast några minuters promenad. Er vän står och väntar utanför affären och hälsar på sitt sedvanliga bullriga och hjärtliga sätt. Han klappar er på axlarna:

”Sådärja! Nu skall vi för skråen se till att göra folk av er, hehe! Ni kan ju inte se ut som rövare när ni skall föra er här i staden. Kom in kom in!”

Ni kommer in i den lilla butiken där kläder av olika typ för diverse olika tillfällen smakfullt visas upp. Tyngdpunkten ligger definitivt på kläder av finare typ: kostymer, överrockar, delikata halsdukar och hattar, även om man kan finna enklare byxor, tröjor och skjortor etc.

Överstens svåger, Njugbert Hutt, kommer fram och hälsar. Det första som slår er är hur kort han är. Jämfört med den storvuxne Översten är han mycket kort, dock nästan lika bred. Därtill klädd i finaste kostym, blankpolerade skor och med ett måttband hängande över nacken. Ni visas in, Översten slår sig ner i en fåtölj och ni får alla göra er hemmastadda.

”Välkomna! Mitt namn är Njugbert, och jag är gift med Gunda, Rufidors syster. Rufidor har förklarat att ni behöver ny garderob, och jag skall göra mitt yttersta för att ni skall bli nöjda. Så, vad hade ni tänkt att ni behöver?”

Njugbert väntar inte på svar utan plockar fram måttbandet, hoppar upp på en pall så att han når upp till allas axlar och börjar mäta er medan han tankfullt hummar för sig själv och skriver ner måtten på ett litet block.

Från de bakre lokalerna dyker även Gunda upp. Gunda är en kraftig dam i femtioårsåldern och utstrålar samma pondus som sin bror. Hon går med stela och vad det verkar lite smärtande steg fram till Översten och kramar kort om honom och kommer sedan fram till er. Hon hälsar på er i tur och ordning med ett fast handslag.

Kvack blir en smula öm i handen av Grundas fasta handslag, men han försöker ändå ge ett tappert leende tillbaka. Leende=lätt öppnad näbb.

"Jag uppskattar verkligen det här, mina herrar, och dam, en ny dräkt som gör att min egen infödda fjäderdräkt än prakftfullare är verkligen något jag behöver. Vadhelst Ni vill klä mig i blir bra.

Men om jag skulle kunna få bara ge ett tips så tror jag att jag skulle passa bra i grönt. Kanske en liten kravatt och en väst, gärna med raka linjer. Jag har hört att Malndorfs skrädderi har gjort ett tyg som går i mörkt grönt med ljusare linjer, som borde passa. När det gäller byxor är jag lite fundersam, de borde ju vara ganska korta så att man inte missar mina ben. De är ju trots allt ganska välsvarvade. Har Ni skor också? Annars skulle jag kunna tänka mig ett par halvhöga stövlar i ett mörkt läder. Kanske inte svart, men med dragning åt brunt. Inte för ljusa, för patinan blir så mycket bättre när ett mörkt läder slits. Över det hela tror jag att en rejäl rock. Impregnerad såklart så att mina fjädrar inte får för mycket vatten och smuts vid regn. Å andra sidan kanske man inte borde ha kortbyxor då, knäna kan bli smutsiga. Eller vad tror Ni, herr Njugbert?"

Berthold känner åter skillnaden mellan livet på landet och i storstaden. Här har man en hel butik med kläder i olika storlekar och färger. Sedan inser han också att kläderna finns i olika modeller och att det finns föremål vars användning han inte är säker på.
Jösses. Det här ser nästan ut som en haklapp av spets. Han börjar nästan att skratta vid fyndet.

Han lyfter försiktigt upp en hatt.
Elegant om man rör sig i en stad, men jag tror inte att den är så praktisk ute i ödemarken. Där är det robusta kläder som gäller. Men en omgång som passar i en stad?
Han letar reda på en spegel och provar sedan hatten innan han inser att han inte kan ha mössan på samtidigt.

Njugbert skiner upp när Berthold men framförallt Kvack visar intresse för kläderna. Han ropar på sin assistent Risto. Denne är en tämligen ful yngling i tjugoårsåldern, röd i ansiktet och halvlångt stripigt hår, dock lika felfritt klädd som Njugbert, och han kommer med tygförslag och lite olika modeller. Snart är ni infånade i provning, mätning och tygdiskussioner.

Gunda läppjar på ett glas svartvin och slår sig ner i en fåtölj bredvid sin bror. "Så vad tycker ni om Pirit hittills då? Ni är ju nya i staden allihop såvitt jag förstår."

"Jag skulle vilja ha en enkel svart kostym, tillsammans med en halsduk. Skulle vit vara en passande färg?" Johansson tänker lite. "Om det är möjligt så skulle jag också vilja se till att det går att dölja en skarprättarderringer under kostymens vänstra ärm, eftersom jag är högerhänt."

Fritz lyssnade och iakttog kyparens berättelser om mobstrarna i staden. Katten som själv varit verksam inom "försäkringsbranchen" vet mycket väl vad det handlar om. Det är lönsamma affärer som kräver hård hand för att gå runt. Dels så skall annat patrask hållas borta, bara det kräver i många fall blodspillan, dels så skall fina linjer balanseras så att dom "försäkrade" betalar. Det är en hård men luckrativ affär i många fall. Mästerkatten väljer dock att vara helt tyst. Capuccino är respektingivande, med rykte ända ner till Hindenburg. Även fast Fritz aldrig gjort affärer direkt med just denne så har han varit inblandad i led inte långt ifrån. En mobster, inte att hamna i olag med. Inte för att Fritz är rädd utan för att det är så den undre världen fungerar, i den undre världen så känner dom flesta "att räkna med" till varandra, och även Fritz och hans gäng har varit mer än att räkna med.

Väl inne i klädbutiken så hälsar han med ett redigt handslag med höger tass. Han går och känner på tygerna. Han fastnar för en kostym som går nästan helt i vitt. Likaså en hatt av modell mindre.
"Väldigt fin inventarie måste jag säga! Finns den här hatten i vitt med svart band så provar jag den gärna tillsammans med kostymen här. Kanske du kan rekommendera något för fötterna med?"
Han gestikulerar över den vita.

Njugbert plockar fram en strikt kostym i svart som han lämnar över till Johansson att prova. "Den här tror jag passar utmärkt på Er. Givetvis modifierar jag den så att det finns plats för derringern."

Att göra plats för ett vapen väcker ingen uppmärksamhet alls. Tydligen inget ovanligt önskemål i en sådan här stad.

Han kommer sedan över till Fritz och mäter med van hand upp katten. Han nickar och funderar några sekunder. "Det skall vi ordna. Jag behöver nog ett par dagar för att färdigställa era beställningar, men det är inga problem. Den här vita kostymen är av mycket delikat kvalitet som du kanske ser. Senaste modet enligt Sydpyrisk modell. Ett gott val min herre!"

Han lovar att ordna skor och stövlar åt er också, även om inte det är hans gebit, men han har givetvis kontakter som ordnar något snyggt och bra.
This message was last edited by the GM at 05:58, Wed 18 June 2008.

Johansson provar kostymen och märker att den verkligen passar perfekt. Njugbert Hutt har verkligen öga för detaljer. Automaten tar och betraktar sig själv i spegeln. Kostymen är verkligen vad han har önskat sig. Den är elegant, enkel och diskret. Precis som Johansson själv. Att verka utan att synas det är tjänarautomatens motto.

"Den är perfekt herr Hutt. Ni är verkligen en mästerlig skräddare. Jag tar den."

När Johansson och Fritz har valt sina kläder står fortfarande Kvack och käbblar om sin utstyrsel med Risto.

"...men du kan ju inte dölja skägglappen på det där sättet! Glöm nu inte stärkelse i kragen"

Han tar verkligen chansen att få en skräddarsydd klädsel och då ska den vara perfekt.

Han vänder sig om åt alla håll för att se hur kammen faller i de olika vinklarna. Slutligen verkar han bli ganska nöjd. Åtminstone så här innan sömnaden börjar. När Fritz provar ut en hatt blir doktorn intresserad av detta också.

"En hatt, klart att skulten skall prydas av en hatt. Vad har Ni för några, eller jag kanske ska ge några tips, så kan Ni göra den efter mina önskemål? Min kam måste ju fungera väl med en dylik."

När det visar sig att Njugbert kan ordna även skor, och fler än de som han förevisar i sin butik börjar Kvacks hjärna återigen att arbeta.

"Man kanske skulle ta och prova in ett par tjusiga skodon också, även om mina fötter är förbålt tjusiga kanske en lätt skinnsko skulle kunna förhöja helhetsupplevelsen ytterligare. Men i vilken färg?"

Frågan är öppen, men det är osäkert om han vill ha något svar. Han böjer och tittar på sina ben och fötter och klapprar förnöjt med sin näbb.

"Man är ju ändå förbålt tjusig", mumlar han, mest för sig själv.

Fritz tackar Njugbert för hjälpen, men efter att testat det vita framför spegeln inser Fritz att vitt kan bli både skitigt och för den delen blodigt.
"Några dagar, inga problem. Jag vill dock ändra, jag tar gärna en riktigt svart kostym, så mörk du kan uppbringa. Skorna likaså, gärna blanka. Hatten däremot tar jag den här vita med det svarta bandet, om du vill lägga undan den så tar jag den så fort resten av beställningen är klar. Har du någon "nosduk" att ha i bröstfickan, den får gärna vara i fint blank samt vit."

Fritz ambivalens ger Kvack nya dubier.

"Är färgen verkligen rätt?"

Han börjar titta igenom hela beställningen igen och bestämmer sig för att byta färgtoner i flera av plaggen. När han slutligen bestämt vilka färger det är han vill pryda sin kropp med, ser han återigen den han ursprungligen valt och nu förkastat.

"Nä, jag tar två kreationer. Både de här färgerna och de som Ni strök över."

"Men i så fall behöver vi också lite förändringar. Så här..."

Snabbt börjar han rabbla lite små ändringar i plaggen för att de inte skall se exakt likadana ut, sånär som på färgerna. Han rabblar snabbt, men det tar ändå sin rundliga tid för att försäkra sig om att det blir som han vill.

Allt stök både roar och förvirrar Berthold. Han lyckas prata sig ur ett par tämligen pråliga kreationer och stannar vid en lite mer strikt klädsel av prima kvalitet, dock utan att gå för mycket i svart.

Ett ögonblick blir han rädd att allt ska bli för dyrt, men beslutar sig för att lite på sina följeslagare som uppenbarligen har större erfarenhet av en liknande situation och som tydligen anser att de har råd.

Njugbert och Risto har bråda tider med att uppfylla allas önskemål. Njugberts penna riktig glöder när han antecknar och måttbandet åker fram och tillbaka. Risto går fram och tillbaka i skytteltrafik till lagret för att hämta nya kreationer och tygprover.

Det här är helt klart en butik av klass och kunden har alltid rätt, så efter en stund kan de båda herrarna torka svetten ur pannan. Njugbert läser upp var och ens lista över vad ni beställt.

"Jaha, då skall vi se här. Dr Kvack har alltså beställt... Fritz... Berthold... och Johansson...

Är det något jag har glömt?"

Översten och Gunda sitter och ser belåtet på.

"Nu när Du säger det så skulle jag nog vilja ha ett par handskar, i tunt skinn. Om Ni har... Fjädrarna gör ju att mina händer blir en smula större än vanligt, men å andra sidan behöver jag inte vara rädd att frysa av för lite stoppning i dem"

Återigen håller han näbben lätt öppen. Kanske är det ett leende som Kvack gör, men det är svårt att veta.

"Annars stämmer det till punkt och pricka...", avslutar han med, när han förstår att ingen önskar fler frågor.

"Men för att svara på damens fråga, jag vet att det var länge sedan Ni ställde den, men ekiperingen verkar åtminstone alldeles utmärkt!"

"Däremot måste jag säga att Pirit verkar ha makthavare av ett något annorlunda slag, då ljusskygga individer tycks ha ett mer än hälsosamt inflytande här. Nog för att det kan vara så även i Hindenburg, men här är det mycket mer öppet..."

Fritz nickar till Njugberts fråga, mästerkatten är nöjd.

"När kan vi hämta kostymerna och hur mycket blir vi skyldiga?"

Berthold känner sig en aning berusad av hela handeln och all service som har visats honom. Han får en aning om hur det måste vara att ha ett överflöd av krediter.

Men han förstår inte hur folk kan klä sig i en del av de föremål han ser. De måste vara helt opraktiska.
This message was last edited by the player at 16:53, Sun 22 June 2008.

Översten skrockar till. "Jag har ju sagt att jag skall ordna detta. Se kläderna som en del av lönen. Ni har gjort stor nytta redan och jag tar för givet att ni kommer att göra ett styvt jobb även fortsättningsvis!"

Gunda svarar på Kvacks kommentar:

"Jo visst finns det smuts i svartvinet här i Pirit, individer och grupper som gör allt för egen vinning utan några som helst skrupler. Mycket har förändrats här i staden, och jag kan inte säga att det skett till det bättre. Förr hade vi en helt annan samhörighetskänsla, folk ställde upp på varandra. Men nu är det en ny tid..."

Hon låter stolt när hon talar om den gamla tiden. Ni drar er till minnes att Översten nämnt att hans och Gundas släkt, Ludom, var högt uppsatta i administrationen under Poirot-tiden.

"Jag tycker det är konstigt att kejsaren låter tjuvpacket hållas. Det borde inte vara några svårigheter för den pyriska armén att köra Al-Ralph och hans anhang på porten."

Berthold vänder sig mot översten.
Tackar ödmjukast.

Han inser att dessa människor har en tuffhet han inte anade direkt då de vågar tala så klart om förhållandena i staden.
Bättre den tjuv du känner än den okände.
Kejsaren kan ju anse att de inte stjäl så mycket från honom att det är värt att bråka. Dessutom vet jag inte om han bryr sig om det vanliga folket.

"Du kan även i fortsättningen lita på oss."
Säger Fritz till Översten.

Ja det här blir bra! Men jag glömde! Jag måste ju ha en riktig Zonmundering också. Men låt oss slappna av en smula i stan ett tag. Men mörkgrönt och brunt ska det vara.

Han verkar för tillfället ha glömt bort diskussionen om Pirit.

Johansson låter nästan upprörd."Planerar vi en zonfärd nu?" Varför har jag inte blivit underrättad? Jag hade gärna hjälpt till med eventuella förberedelser. Jag är kanske ingen erfaren zonfarare, men jag har faktiskt knäckt ryggen på en kolkmal en gång! Det var visserligen ett litet exemplar och jag misslyckades med att skydda min arbetsgivare, men ändå..."

De sista detaljerna i beställningarna och önskemålen noteras och skall åtgärdas. En del av kläderna får ni med er direkt, en del måste modifieras eller sys upp och skall vara klart inom några dagar. Njugbert lovar att skicka över en sprinpojk med grejorna när de är färdiga.

"Kejsaren... Berthold har en hel del poänger.

Ja allt är inte vad det synes vara här i Pirit. Låt er inte luras att tro att allt som sker här i staden och dess styre är vad det borde vara. Ni har redan sett hur det går till. Tag er i akt. Låt det ni sett bli en varningsklocka. Saker och ting styrs inte utav vad som är rätt och riktigt utan av vissa personers egen vinning."

Gundas sista ord skall stanna i era sinnen ett bra tag framöver, och ni anar inte än hur rätt hon har...

Tiden flyter på. Ni arbetar på hos Översten i staden. De närmaste månaderna blir tämligen lugna och ni lär er mer och mer om livet i Pirit. Våldet och hårdheten finns alltid bakom hörnet, men ni ser också stadens trevligare sidor, även om ni fattat att det alltid gäller att vara på sin vakt.

Det blir höst och vädret blir dystrare och det blir allt mörkare. Till slut kommer ni in i december och hjuletiden står för porten. Så en dag, skall en ny historia ta sin början i Pirit, kantad av ond bråd död.

OOC: Tråden låses, fortsättning följer i en ny tråd!