Kvack märker att reptilen uppenbarligen inte är så ljus i huvudet som han hade trott, så med markerad tydlighet förklarar han igen.

"Vi letar efter en man, rejält hårig, antagligen i ansiktet, som behövt vård. Han var troligen ordentligt förgiftad av ett bett"

Reptilen ser fundersam ut och spelar lite med sin kluvna tunga.

"Neeeej, inga giftzkadade. Några har zzzöpt preparat zom zkulle kunna användaz zom motgift. Tre ztycken tror jag, men ingen zom pazza bezkrivning. Inte hårig i nyllet. Tror jag... Varit full förztår ni några dagar. Minnet inte zå braaaa."

"3 motgift till några som inte går att känna igen? Nå, om Du inte minns, så får jag ju ta med mina pengar härifrån igen"

Berthold rynkar panna inför doktorns ord.
Inte kan han väl ta sin pengar? Vi har ju...
Ett snett leende blommar ut.
En kommentar från Fritz dyker upp i hans minne. "Några jyckar kan köpa det mesta."

Herr Xkaft får rannsaka sina tankar några ögonblick innan han med osäker min slänger ur sig tre namn:

"Azzzzzzar Lagun, Raul Bethov och Gunda Hutt! Om mitt minne vzill komma ihåg rätt."

Var dessa står att finna kan han dock inte upplysa om. Han för inga register. Allt sker mun till mun metoden och ett handslag eller byte av jyckar mot varor är allt som behövs hos reptilmannen.

"Assar Lagun, Raul Bethov och Gunda Hutt. Hutt förresten är inte det en av de gamla familjerna som styrde Pirit innan det blev en del av den pyriska gemenskapen?"

Ni står och tvekar en stund, osäkra på vad ni skall göra nu. Ni har fått tre namn att fundera över. Äsah Xkaft börjar se lite otålig ut. Kanske vill han vara ifred och vårda sin bakfylla eller kanske är det så att han funderar över hur han skall kunna prångla på er något mer preparat eller dekokt.

Har ni några mer funderingar hos reptilen eller är det dags att promenera vidare?

Berthold rör sig bort mot dörren. Den här reptilen känns skum och främmande för honom.

"Brukar det höra till vanligheterna att dessa kunder köper motgift? Och vad var motgiftet mot? Gift i allmänhet?" frågar Johansson. Automaten tar upp en kronkredit och börjar leka med den mellan sina metallfingrar.

"Du förzztår medlet fungera zom motgift, zömnmedel, mot vzärk... Vzet inte zå mycket om dem... Herr Lagun och Bethov har varit här förr. Kzöpa ibland. Lagun har zvår zvår värk i ryggen. Kzöper varje vecka. Fru Hutt har jag zett här förut någon gång. Inte zå ofta..."

Johansson funderar över denna nya information. Om någon köpte medlet som ett motgift så verkar ju bara Gunda Hutt som en misstänkt köpare. De andra köper ju regelbundet.

"Fru Hutt kanske skulle vilja ha besök av en ståtlig tupp som mig, även om Ni andra gärna får följa med. Hellre det än ta sig långt ut i obygden utan något säkert spår"

"Jag tror att det är värt en förfrågan även om fru Hutt är en rekorderlig person och säkerligen inte har någonting med detta nesliga dåd att göra" säger Johansson övertygat.

"Herrar Bethov och Lagun då? Var kan vi hitta dem?"

Kvack gör sig klar att gå, men ställer en sista fråga till reptilen.
This message was last edited by the player at 19:31, Mon 13 Apr 2009.

Reptilmannen rycker på axlarna i en gest som talar om att han inte har någon aning. Han för inga register över sina kunder.

Ett alternativ som snabbt ploppar upp är postiljonkontoret som för register över registrerade medborgares adresser i Pirit.

Kvacks fjäderprydda hand släpper ytterligare några slantar i reptilmannens hand.

"Vi börjar med societeten. Kanske har hon några svar att ge..."

Han beger sig ut. Efter att ha kommit ut i friska luften borstar han av sig och sträcker ut sina kläder för att se lika oklanderlig ut som vanligt.

"Låt oss gå till postiljonväsendets kontor. De torde ha några adresser!"

Utan att vänta på svar börjar han gå. Han vill få ut den unkna reptillukten ur sina andningshål i näbben.

Om inte annat kanske Översten vet något. Adressen till en släkting och en socitetsdam borde han känna till.

Men de andra? Postkontoret.

"Borde vara bäst att prata med vår vän översten först. Frågan är bara hur vi förklarar vårt ärende. Det är inte tillbörligt att påskina att en respektabel dam som dessutom är en släkting till översten är misstänkt för mord."

Ni vandrar iväg längs Pirits gator, en stund planlöst flanerande och funderande över vad ni skall göra nu. Postiljonkontoret? Fru Hutt? Översten?

Dr Kvack, Johansson och Berthold går i täten, diskuterande vad ni skall göra. Fritz kommer några steg efter, fortfarande lite sladdrig i benen efter att ha förtärt reptilens droger.

Tallen syns inte till efter att han smet iväg för att uträtta något ärende.

Färden går så sakteliga framåt. Under er vandring slås ni av tanken var Tallen tog vägen. Hmmm, har han redan lämnat oss? Plötsligt får ni dock se honom komma kryssande i vimlet en bit framför er.

Han ser upplyst ut när han ser er och hälsar glatt varpå han säger:
"Jag har förhoppningsvis fixat en riktigt angenäm resa till Svartmåla!"

Berthold hälsar när han känner igen Tallen.
Låter intressant. När är avresan tänkt att ske?

"Jag vet inte riktigt, får bud imorgon, jag träffade en.. hm... ny bekant som hade en svåger som kör dilligens och som kanske kan ta oss dit. "
Tallen log, han älskade känslan av att lyckas med ett företag, en bättre rush fanns knappt.

"Svartmåla, alltså. Känns väl som ett naturligt val herr Tallen har gjort sig ett sådant omak för att skaffa oss transport. Vi har ju visserligen vårt fornåk, men det var väl det där med drivmedel. Det är ju dyrt och så och pyriska fålar klarar ju sig med mer jordnära mat är det inte så?"

Så inget besök i forna pirits ädlaste? frågar Kvack.