Dilligensen stannar och släpper av sina passagerare innanför porten. Dr Kvack kör efter och parkerar strax innanför pallisaden. Vakterna vid porten ser misstänksamt på er, men släpper in er. Tydligen ser ni inte ut att tillhöra de värsta råskinnen eller banditerna på Frihetens slätter.

Ni vandrar in i byn med en spänd förväntan på vad som skall hända här. Skall ni hitta Clementz Ulfhielms vän Ethan Åhl och skall han kunna ge er några upplysningar som gör den långa färden hit värd sitt pris?

Hugahult är en liten men väl befäst by som koncentreras innanför pallisaden. Folk rör sig på gatorna. De är grovhuggna människor och mutanter klädda i grova och slitna paltor. Många är så kallade hackemän, hårda och prövade arbetare ute i Hultamarkens vidder. De flesta tittar på er med blickar som talar om alltifrån lätt misstro till sur aggressivitet.

En stor del av bykärnan upptas av lokaler tillhörande det dominerande bolaget Rocko Majning. Runt det lilla Dackes torg, centralt i byn, finner ni borgmästarens residens, milishögkvarteret, de båda krogarna Huggards och Hackemannen, några butiker och spelhålan Klimpen.

"I vilken ände skall vi börja? Jag föreslår att jag, Dr Kvack och kanske Yulia och hennes medkompanjon slår följe och frågar runt gott folk på resturangerna efter Ethan Åhl eller någon vidare information om Clementz.

Så kan ni som smälter in lite bättre, kanske röra er på gator och torg och fråga ut dessa hackemän?"

Berthold rättar till geväret över axeln. Han inser att vapnet inte drar till sig någon direkt uppmärksamhet då hans slitna kläder märker honom son en van resenär.

Ha inte för bråttom bara. Folket här tvekar nog att prata med främlingar.

"Jo, nu har båda poänger, men jag tror att det inte lär vara några större problem för oss mutanter att få lite info på de lokala barerna... vilka hänger med mig?"

Frågar Tallen och ser på de andra i gänget.

PSA var snabb att anta en defensiv ställning hans fingrar skiftandes från öppna till sluten näve medan han står snett bakom bara millimetrar från Yulia hans linser läser alla närvarande främlingar för att avgöra hotbilden

"Jag tror ett besök på närmaste taverna skulle göra både oss och byn gott. Ofta kan man lära sig en stads puls genom dess vatttenhål."
Fritz pratar med ett avslappnat intryck i ansiktet, och låter sina kattögon svepa över byn när han talar. Sedan vänder han både kropp och blick mot samtliga i gruppen.
"Och en sup att skölja bort vägdammet behövs."
Det sista understrycker stadskatten med sitt sedvanligt stora varma leende på nosen.

Mästerkatten börjar sedan styra sina steg mot riktning mot närmaste vattenhål och krog.
"Kom Tallen, låt oss inte ödsla tid. Berthold.. Vilka följer med oss för mat och dryck efter den långa resan och sedan jobbar oss vidare därifrån? Krogchefen kanske blir öppen att berätta när vi kommer med så många kunder."
Fritz väntar som sagt inte på svar utan låter frågan ligga öppen medans dem går.

Tallen följer tätt efter Fritz och kunde inte annat än småle, det verkade som om han faktiskt gjort sig en vän.

Törje följer efter Fritz med orden "Klart man vill ha sig en sup!"

"Jag följer med dig herr Tyfoon"
This message was last edited by the player at 01:21, Wed 24 June 2009.

Bollja har inget att invända och följer de andra, under vandringen nynnar han på en gammal sång från forntiden han fick lära sig som barn. Forntidsdialekten gör ju den hela lite svårbegriplig men texten går typ så här.   "Jaa vill tacka liivet - som gett mig såå mycket..."

Limmo räcker ut armen mot Yulia som en halv öppen famn och börjar stega bort från samlingspunkten.

"Även vi bör röra på oss, det kommer inte vara svårt att hitta varann igen!" säger Limmo och nickar mot Yulia.

Yulia tar herr Tyfoons hand och följer gladeligen efter.

"Hur livnär sig den här Ethan Åhl egentligen? Kanske skulle vi kunna lista ut mer om honom om vi splittrar upp oss? Även om den krögare inte finns som inte gillar att få många kunder på en gång så kanske vi kan bli lite effektivare genom att söka på olika ställen. Kanske handlar han i handelsboden regelbundet?" föreslår Johansson.

PSA tittar strängt på Yulia och Tyfoon när dom håller hand, det tog inte många steg innan PSA prompt hade bryttig handhållandet och vandrade mellan dom blicken fäst på Tyfoon.

Berthold tittar sig omkring på husen för att se om det finns någon bar i närheten. Om han inte kan se någon så frågar han en förbipasserande.

Limmo tittar på automaten och ler, sen på Yulia med samma leende varefter han tittar ogenerat ner i backen och fortsätter framåt.

När Fritz fått reda på dom ordentliga köttstyckena så är han helt övertygad om att Hackemannen är stället som gäller.
"Mot skrofmålet på Hackemannen! Med en sån meny måste vi kunna få törsten släckt med."
Utbrister han med ett extraordinärt leende på nosen. Katttungan spelar några gånger över nosen. Fritz är hungrig och kan se i sitt sinne hur han snart skall sätta gaddarna i en saftig matbit. Han styr stegen om möjligt ännu mer bestämmt.

Törje följer tätt efter Fritz

Dr Kvack hade fullt sjå med att hålla koll på väg och fordon hela resan. Flera gånger hade han tänkt svara Bollja, men då kom ytterligare ett hål som fick honom att koncentrera sig på att ta sig fram.

Aldrig trodde han att en vagn skulle röra sig fortare än hans vråålåk, men vid tillfällen var det faktiskt så.

Svett bryter fram mellan fjädrarna i Dr Kvacks panna när de till slut kommer till Hugahult.

Genast gör han en okulär besiktning av fordonet och pustar ut när han ser att det inte sprutar vätskor i alla fall.

När det börjar talas om mat blir han tvehågsen. Han tycker sig inte kunna lämna fordonet obevakat. Det är en förmögenhet som står här och han vill inte lämna den i andras händer.

När han hör om köttstyckena tittar han missmodigt på Törjes och de andras huggtänder som blottas vid tanken på detta. Mat måste han dock ha.

"Johansson. Skulle Du vilja följa med Limmo och Yulia och leta upp något som kan tänkas vara smakligt för mig och sedan återkomma hit? Vi kan inte lämna det tjusiga åket utan vakt. Det är nog mer än en som är intresserad av få tag i den."

Han lämnar en handfull pengar till Johansson. Visserligen skulle det vara ännu trevligare att inte sitta ensam i fordonet under väntan. Men att vara kvar tillsammans med PSA ger honom rysningar, så han bestämmer sig för att inte fråga.

Berthold följer snabbt efter Fritz. Resan hade varit lång och hungern gnagde. Samtidigt lyssnade han till vad folk sladdrade om. Var det oro i byn ville han veta det snabbt.

Dr Kvack stannar kvar och vaktar vråålåket. Några hackemän som inte ännu är alltför berusade stannar till och tittar imponerat.

”Mökarns sjysst vråålåk tuppen!”

Tallen nickar till dr Kvack och säger att "de lär int' ta allt för lång tid" innan han följer efter köttätarna.

Kvack som först hukat sig något när byborna kommit för nära reste sig plötsligt och burrade upp fjädrarna så mycket han kunde när han fick beröm.

"Äkta fornskt åk, minsann! Tröskdriven fyrhjulare med skålen full med säten. En fröjd från frihetens slätter, och i fantastiskt skick också."

När han inser att de kanske blir lite FÖR intresserade bestämmer han sig för att tillägga:

"Och automatisk sprängning på den också om någon annan än jag försöker ta den. En dödlig men praktisk funktion"

Den av hackemännen som verkar vara lite ledartyp har tagit några steg närmare och känner och fingrar lite på fordonet. Han blir dock lite konfunderad när Dr Kvack nämner den automatiska sprängningen och nöjer sig med att intresserat kolla in i styrhytten m.m. Hans kompisar ser dock lite otåliga ut, de verkar mest vilja supa eller möjligtvis slå någon på käften som lite omväxling till tinnerhalsandet.

"Jaha, och hur har du fått tassarna på den här? Du ser i alla fall inte ut som de motormarodörer vi sett här ute förr."

Herr Tyfoon går med Yulia och dem två automaterna efter maten mätt och belåten mot Dr Kvack och hans fornåk. På vägen dit berättar han för sitt middags sällskapet vad han fått veta av Herr Huggard.
När Limmo med anhang kommer fram till Dr Kvack hälsar han ivrigt:

"Hej, Doktorn, det är så att jag har lite ny intressant information om angelägenheten vi är här för" varefter han tittar på hans ny vunna kompanjoner?

REX-42D observerar den nya gruppen av individer vid åket, hans armar pyser i repsons till att hans AI dömer situationen som ett potentiellt hot och sätter sig i beredskap att agera.

"Tassar?", frågar Kvack, indignerat och visar upp sina fjäderprydda händer.

"Det är mer i den här tuppen än vad som möter ögat. Den här godingen använde jag när vi slog tillbaka anfallet mot Biörnehuus", fortsätter han och hoppas att diskussionen är slut.

Han lugnar ner sig när han ser Limmo och PSA närma sig.

"Låt höra...", replikerar han till Limmo.

Limmo går fram mot Dr Kvack, lutar sig fram och viskar i hans öron för att dem övriga inte ska kunna ta del av informationen.

"Ägare Herr Snofse gav mig Ethan Åhls address, hus nummer 27 precis innan för palissaden. Verkade som att det var ganska känslig information. Han hade haft inbrottstjuvar på resturangen, det enda som var taget var några värdelösa tavlor, bland andra några av just Ethan Åhl. Jag tycker vi ska sända ut någon för att kolla in huset, men kanske inte just nu, verkar som om det är känsligt. Vi kanske bör vänta till mörkrets inbrott!?"

Hackemännen ser smått imponerade ut när slaget om Biörnehuus tas upp, men blir smått besvikna när de ignoreras. Detta hade de nog velat veta mer om. De muttrar om att gå vidare, men innan de lämnar platsen ställer sig en av dem och urinerar framför fordonets front med ett illmarigt flin på läpparna. Hans vänner skrattar högljutt.

Urin är inte det värsta som vråålåket har råkat ut för under åren sedan den tillverkades, men Kvack vill ändå statuera exempel. När han ser att busen hänger ut sin dase sätter han sig vid ratten och vrider om tändningen, med rejält pådrag på gaspedalen. Utan att ha någon växel i, såklart. Leende vänder han sig till Limmo

"Om de tagit tavlor är det för identifikation. Jag tror att vi måste hasta! Han är i fara."

Limmo tittar leende på Dr Kvack när han startar vråålåket.

"Du kan ha rätt, ska vi dra på en gång? Gör du oss sällskap denna gång?"

Törje och dom andra kommer tillbaka till Hackemannen och Törje tar till orda:
"Nu vet vi vart han bor, så de är väl bara å dra dit?"

"Han gav oss också en adress till en rammakare i Pirit. Märkligt. Varför stjäla tre tavlor som föreställde mörka platser? Kan det vara så att herr Åhl har varit i en zonbunker måhända?"

Limmo vänder sig mot den andra gruppen:
"Vad har ni för address? Hus nummer 27, innan för palissaden?"

"Nå nummer har vi inte men han pekade" säger Törje och sträcker armen åt samma håll som bartendern gjorde

"Han pekade?" säger Limmo med en djup suck. "Jag hoppas att han pekade på ett hus, och inte en riktning? Har vi fått två olika addresser är det något lurt med detta.. "

"Det är väll bara att gå till vårat nummer och se ifall det är i samma riktning. Om det inte är det så måste vi nog efterforska mer om var han egentligen bor."

Berthold tittar på Johansson.

Stulna tavlor? En tavla inifrån en bunker säger väl ingenting?

Hans hus skulle ligga vid palissaden vilket gör adresserna mer lika.

"Då drar vi! Yulia, PSA, ni kommer med mig, Johansson och Dr Kvack vaktar vråålåket eller kommer ni med? Ni andra följ mig, så drar vi."

jag stannar tills han hittas

"Jag stannar här med herr doktorn. Jag tyckte att vråålåket lät lite konstigt kanske ska titta på det. Om inte doktorn har andra uppgifter åt mig vill säga."

"Behöver du hjälp med något Dr Kvack. Annars följer jag Törje. Han vet var Åhl bor. "

Bollja pekar åt samma riktning som Törje gjorde nyss. "Där"

"Nåja, jag rör mig mot addressen jag har, ni kan röra er mot era vägbeskrivningar, så sammanstrålar vi här när vi har fått lite mer kött på benen!" Limmo börjar gå med snabba steg från gruppen.

Tallen tittar på Limmo med en sarkastisk blick, varför skulle han vara bättre än oss andra? Sen tittar han på Törje och sa:

"Ska vi gå Törje? Du vet ju vägen."

"Visst" säger Törje och rör sig i riktningen som bartendern pekade

Berthold håller sig i skuggan av den store björnen.

Delar av gruppen rör sig iväg mot det håll som ni fått angivet. Det håll som servitören inne på Hackemannen pekade ut stämmer väl överens med vad herr Huggard sade.

Ni hittar snart hus nummer 27 i den lilla bykärna som Hugahult faktiskt är. Det är ett litet hus som inte kan ha mer än ett rum, en ranglig träkåk förstärkt både här och där för att klara regn och rusk. På en veranda som nästan är lika stor som resten av huset står en gungstol och gungar så smått i den lätta vinden.

OOC: Än så länge har Johansson och Dr Kvack meddelat att de stannar kvar vid vråålåket. Följer resten med till Åhls hus eller är det någon mer som stannar kvar? Vi kör den här delen av spelet i den här öppna tråden. De som stannar vid fordonet behöver inte känna sig så ensamma, Åhls hus ligger rätt så nära och kollar man bort mellan husen kan man faktiskt hela tiden se någon av de andra. De är inom synhåll och det går att ropa till varandra om det skulle behövas.

Tallen går rakt fram till kåken och knackar på.

Tallen knackar på dörren. Ni väntar några ögonblick, men inget händer.

Sedan känner Tallen på dörren om den är låst.

Tallen känner på dörren, den är olåst.

Då öppnar han dörren och gör en gest till de andra att stiga på varpå han säger:

"Vi får väll vänta på honom här då."

Limmo går in efter Tallen och stannar just innanför dörren, då han söker av rummet med blicken han hamnat i.

Limmo kliver in innanför dörren. Han kommer in i ett prydligt hem. Det är dock inte inredningen hans blick fastnar på, utan på den livlöse man som ligger på golvet, med ett blodigt skotthål i bröstet.

"Åh jäklar!" utbrister Törje och håller händerna för ansiktet.

Tallen ger ur sig en suck och tillägger:

"Ånej, inte igen..."

Sen tar han sig samman.

"Jaja, nu blir det väl vi som får städa undan. Limmo, du har bäst chans att bli väl mottagen gå med Yulia till snuten och säg vad som har hänt, Fritz och Bollja, ni är för påverkade för att synas här, gå tillbaka till baren, Torje kan stanna här med mig."

Varpå han tillägger.

"Du kan behövas ifall de kommer tillbaka, jag brukar inte injuta så mycket respekt i mina fiender och du Berthold kan väll berätta för tuppen vad som har hänt, men blanda för Hydrans skull inte in honom! Ju färre desto bättre."
This message was last edited by the player at 17:24, Thu 09 July 2009.

Limmo tittar stumt på kroppen ett ögonblick.. Tittar på Tallen när han nämner hans namn och nickar.

"Okej, det låter som en bra plan. Kom Yulia, vi går nu!" Limmo tar tag i Yulias arm och drar med henne ut ur huset. "Du behöver inte se mer."
Limmo går för att söka reda på en polis med Yulia tätt dragen intill.

Berthold vänder direkt på klacken och sticker tillbaka till vråålåket.

Ser ut som om vi kommit för sent. En än så länge oidentifierad man ligger skjuten i huset. Nog bäst att ni håller er undan. Fast i sån här håla så känner man nog till att ni är här så polisen kommer nog för att ställa frågor.

Han sticker snabbt tillbaka till huset och tittar in.

Tallen går snabbt fram och känner på pulsen varpå han ber Torje att stoppa eventuella besökare, även snutar. Det borde köpa mig lite tid. Tänker Tallen och börjar leta igenom huset.

Törje går ut och ställer sig bredvid dörren

OOC: Hur många Iakttagelse slag hinner jag med?

PSA system går i högvarv när liket observeras, hans ögon sonderar miljön runtomkring och när Limmos greppar tag om Yulias arm var han snabb att bryta greppet eftersom vid det här laget var han misstänksam av alla aggressiva handlingar från vem som helst

"personID: Limmo utför en aggressiv handling, upphör er aktivitet nu"

Fritz suckar när han ser kroppen ligga där. Typiskt!
Han går sedan lugnt fram, sätter sig på huk över och börjar undersöka kroppen samt muddra hans fickor och kläder. Fritz har ett vant öga för brott och han brukar kunna avgöra viktiga detaljer.
This message was last edited by the player at 21:19, Thu 09 July 2009.

Tallen lägger en hand på Fritz axel.

"Du borde inte vara här, du har druckit på tok för mycket för att bli sedd här."

Direkt innanför dörren finns en tamburmajor gjord av forntida rostig metall och en skohylla där tre par skor står i perfekt ordning. Till vänster i rummet står en bäddad säng mot rummets bortre vägg. Bredvid denna står ett arbetsbord med en utdragbar låda, under ett gardinbeklätt fönster. Till höger finner man ett matbord med en stol. I ett hörn återfinns en kokvrå. En dörr leder in till ett förråd. Vid fotändan av sängen finns en eldstad som det fortfarande ryker ur.
This message was last edited by the GM at 21:40, Thu 09 July 2009.

"Må Hydran ta dem!"

Svor Tallen rakt ut i luften när han insåg att de hade rensat upp efter sig, detta var inget mord i desperation eller vredesmod. Detta var kallt, troligen dessutom hyrt, mord.

"Vi kommer inte finna något, det är städat."

Fritz vänder sig hastigt om och fräser till den antingen modige eller dumdristige tallen som tillrättavisar mästerkatten.
"Ta bort handen om du vill ha den kvar!"
Fräser han lågmält, uppenbarligen gillar han inte den gröna mutantens nedvärderande ord och handpåläggning. Han har med en smidig tass tagit ett alldeles för hårt grepp om tallens hand som nyss låg på axeln.
"Överraska mig aldrig så där igen jag varnar dig!! Om du inte vill att det polisen skall mötas utav oss i handgemäng lägger du genast ner din översittarton, jag börjar tro att det inte finns en mutant i dig."
Fräser han. Blicken är övertygande och inte alls så simmig och dimmig och alkoholiserad som Tallen verkar anta. Bara en riktig mutant kan klara av spriten, och Fritz är den mutanten. Med det sagt och tallen backad en meter fortsätter han genomsökningen. Han reser sig sedan upp med några småmynt.
"Här är tomt som graven."
This message was last edited by the player at 21:53, Thu 09 July 2009.

"Hörrni, tjaffsa inte, hittar ni nåt?"

"Ursäkta, jag menade inte att vara en Härskare, jag menade bara att det nog bäst är att snuten inte ser dig, oss, här. Vi är trots allt mutanter, och de kan känna must i din andedräkt."

Tallen vände sig till Torje, tillsynes ovetande om Fritz tass.

"Någon har städat efter mordet, vi kommer inte finna något de inte vill att vi finner så jag tycker vi ska ge oss av så fort snuten kommer."

Tallen såg plötsligt att Fritz höll hans axel i ett tillsynes fast grepp.

"Ni borde leva som ni lär, inte bära hand på mig om du inte menar att gå hela vägen. Jag menade inget illa."

"Hmm... så någon har tagit Åhl av daga? Kanske borde jag gå och hjälpa till och leta? Vad säger ni herr doktor?" Johanssons processor börjar fundera över olika scenarier. Så Ethan Åhl blev mördad? Varför? Visste Ethan någonting om mordet? Och varför köptes tavlorna? Någon slags ledtråd kanske?

"Här ligger det verkligen en kolkmal begraven... Sannerligen mystiskt."

Berthold kliver in i huset med en sammanbiten min. En snabb koll runt och sedan går han fram till kroppen och knäböjer. En hand läggs på axeln och några ord mumlas.

Har ryser häftigt till och skakar sedan på huvudet.

"Berthold?"

Frågar Tallen.

Bollja som bara sträckt in huvudet med sin långa hals innanför dörren kan inte hålla känslorna borta när han ser den livlösa kroppen.

"Ååh herre jistanes, fy så hemskt. nä vetdu. ja vad ska man säga.. men polisen, ska vi verkligen blanda in polisen, har de rent mjöl i påsen..?"

Tallen svarade att så inte var fallet utan att vända sig från Berthold.

"Är du okej?"

Frågade han sen.

Fritz nöjer sig när Tallen backar  i handling och ord. Han skakar irriterat på nosen åt händelsen och som svar, katten har slaktat för mindre, men låter sedan irritationen rinna av.

"Dom där så kallade lagens väktare har aldrig rent mjöl i påsen och jag stannar inte för att föra dialog med dem."
Svarar Fritz på Bolljas inrop och när han inte finner något på kadavret eller fler ledtrådar av vad som hänt så smiter han snabbt ut ur huset. Med lagförare på ingång, så är mästerkatten på given utgång.

"Äh... klart polisen går att lita på..."

Yulia följer med herr Tyfoon ut ur huset och kräks... Efter en liten stund ställer hon sig upp igen och går på skakiga ben efter herr Tyfoon.

Berthold tittar upp på Tallen. Han verkar en aning förvirrad en sekund innan han nickar.
Jodå. Ett mord är aldrig roligt.

Han reser sig och suckar.

Tallen ser tillbaka på Berthold.

"Så enkelt är det tyvärr inte, förresten borde inte snuten vara här vid det här laget och..."

Tallen tystnade innan han tog till orda igen.

"Någon måste ha hört skottet! Varför gjorde inte grannarna något? Jag menar NÅGON måste väll ha hört skottet? Är det någon här som är haj på kalibrar som kan kolla vilken storlek ammunitionen de sköt Åhl med är på? Jag har en aningen att det inte är .45 Skarprättare..."

"En bra fråga Tallen. Det måste varit ordentligt firande här om ett skott ska gå obemärkt förbi i en sån här liten håla. Vi kan fråga sen om det varit fest eller ståhej i trakten."
Fritz går återigen fram till kroppen för att försöka avgöra vad det kan varit för vapen och kaliber. Han drar upp kläderna för att kunna se hålet bättre. Fritz verkar fullständigt oberörd av att det är ett lik dom har att göra med, till skillnad från Yulia. Han försöker vara snabb och står inte där en längre stund, så han inte hamnar med tassarna på kroppen när konstaplarna kommer. Han gör en snabb titt och går sedan mot dörren igen.
This message was last edited by the player at 21:06, Sat 11 July 2009.

"Nå?"

Frågar Tallen Fritz kort. Han känner obehagskänslan i magen, Polis väsendet skulle tillkallas vilket inte var något som brukade båda gott. De var helt enkelt för ofta köpta.

Om det inte är .45 Skarprättare så borde det vara ett forntida vapen som har använts. Jag har hört sägas att en del av de vapnen kan inte ens skytten höra när de avlossas.

Berthold tar en titt på kulhålet.

Fritz nickar till Bertholds kommentar när han står bredvid denne i dörröppningen.
"Mycket möjligt min vän! Det här är från ett finkalibrigt vapen, inte alls från en .45:a det kan jag konstatera så din gissning kan vara mer rätt än du anar. Jag skulle tippa på att han legat minst några timmar, kroppen är helt kall."

Den eller de av er som håller koll på vad som händer ute på gatan ser en högrest man i pyrisk befälsuniform komma gående med raska steg mot huset. I släptåg följer två milismän, samt Limmo, Yulia och PSA-42D.

Fritz ställer sig i närheten av ytterdörren, men på utsidan, utomhus på verandan.

Sällskapet med den pyriske militären i spetsen kommer fram. Han presenterar sig med en stram hälsning som Kapten Farnerud. Han är en storvuxen man med ljusblont hår och prydlig pyrisk arméuniform. Hans utseende och pondus utstrålar att han är en ärrad veteran som säkerligen är mycket kompetent på sin plats. Kaptenen går med bestämda kliv in i huset. De två milismännen ställs på vakt utanför. Samtliga närvarande beordras att stanna på platsen så länge.

"Herr Tyfoon här har rapporterat att ni har hittat en död man? Ja det är ju herr Åhl, det råder det inga tvivel om", säger han och sätter sig på knä bredvid liket. Han tittar sig fundersamt runt några ögonblick innan han känner med handen på den döde.

"Död sedan flera timmar, skjuten i bröstet" säger han tankfullt för sig själv.

Han vänder sig åter till er.

"Jaha, då skulle jag behöva era namn och bostadsort! Vad hade ni för ärende hos herr Åhl?"
This message was last edited by the GM at 07:37, Mon 13 July 2009.

Johansson svär på ett forntida språk. Det ligger inte i hans karaktär att svära, men inblandning av pyrisk militär kan inverka menligt på förundersökningen speciellt eftersom vissa i herrskapet kanske inte är direkt representabla. Speciellt inte katter som Fritz.

"Kanske bäst att planera för en eventuell snabb flykt härifrån, herr doktor. Att tillkalla ordningsmakten kan ju vara att gå in i malens kolk."
This message was last edited by the player at 09:44, Mon 13 July 2009.

Limmo går fram och ställer sig mitt emot kapten. "Limmo Tyfoon, jag och mitt sällskap är på resande fot och hade några privata ärenden hos Ethan Åhl. När vi kom för att kolla hur han hade det, så var han till min fasa död. Så jag tillkallade mina vänner att vakta över hans kropp medan jag gick direkt till ordningsmakten för att låta dem starta pappersarbetet och om möjligt finna mördaren. Du kan nå mig på min hemaddress i Hindenburg" säger Limmo och räcker fram ett visitkort.

"Jaha", säger Farnerud efter Limmos presenation och efter att ha studerat visitkortet, "alla de här är i ert sällskap? Och ni kan gå i god för dem?".

Kaptenen vänder sig till Limmo och Yulia vilka han sedan första mötet på stationen verkar ha fått gott förtroende för. Han avser med frågan de övriga på platsen, dvs. Törje, Bollja och Fritz som står utanför samt Berthold och Tallen som befinner sig inne i huset. Fritz och Bollja som konsumerat lite mer av de starka varorna än resten får sig dock en längre och mer forskande blick än de övriga under det att han öppnar sin skinnportfölj och plockar upp sin anteckninsbok och börjar notera.

"Har någon rört något här inne? Kände ni herr Åhl väl sedan tidigare? Har ni noterat något ni tycker verkar vara konstigt eller som ser ut att inte passa in i bilden?"
This message was last edited by the GM at 12:41, Mon 13 July 2009.

"Ja, nej och ja. Nu har vi hämtat er OCH besvarat era frågor, det är nu ert arbete. Adjö."

Säger Tallen mellan hårt sammanpressade läppar och börjar gå mot utgången. Han hade aldrig gått stick i stäv med ordningsmakten och tänkte inte göra det mer än nödvändigt.

"Kapten, jag går inte i god för dem. Men jag kan sätta fornskrot mot ståltråd på att det inte är någon av dessa herrar som begått mordet. Jag tror inte det är så mycket mer jag kan stå till tjänst med, allt vi vet är att vi kom hit, letandes efter Ethan Åhl och då fann jag han död. Hela sällskapet anlände samtidigt. Varken förr eller senare." Limmo går runt i rummet med huvudet högt.
"Men tveka inte att höra av dig, finns det någonting mer jag kan göra för er innan jag ger mig av?"

Berthold. Ingen fast adress men bor för tillfället i Pirit.

Naturligtvis har vi rört kroppen. Visserligen var det troligt att han var död men man måste kolla.

Jag är här för att överlämna ett bud om att en vän till honom har blivit mördad. Clementz Ulfheim. Ni kanske har hört om dådet.

"Fritz var namnet. Kommer från Pirit med budet om Clementz som min vän här precis berättade om. Vi hade precis inmundigat en god måltid efter en lång resa precis innan vi kom hit och tur var väl det för efter att ha sett det här makabra så är aptiten bortblåst."
Fritz ser avslappnad ut, han försöker att inte sticka ut och svarar kort och koncist men utan att verka stressad. Det är trots allt inte första gången han har med lagens långa arm att göra även fast han helst hade velat slippa det här mötet.

Farnerud antecknar febrilt de personuppgifter han får. Kaptenen blir klart intresserad när han får höra av Berthold att Åhls vän också blivit mördad. Det här får jag undersöka vidare!

"Mycket intressant! Har du något mer att informera mig om detta?"

Han hummar för sig själv medan han antecknar i sin bok. Han ser dock smått irriterad ut över Tallens korta sätt, men han låter det dock bero. Vi behöver ju ändå lite arbetsro här...

"Ja, nu har vi en del undersökningar att göra här. Om ni inte har mer att tillägga vill säga... Jag förutsätter att ni stannar här i byn åtminstone tills i morgon, ifall vi behöver ställa några kompletterande frågor. Har ni någonstans att bo? Annars kan jag ordna så ni får sova över natten i en av Rocko Majnings gäststugor!"
This message was last edited by the GM at 20:39, Mon 13 July 2009.

Tallen fortsätter förbi milismännen och vidare till Vråålåket där han väntar på att de andra skulle anlända.

Fritz vänder på klacken då frågestunden är över.

Törje presenterar sig enkelt som "Törje, från Ume" varpå han följer Tallen och Fritz mot vråålåket.

"Vi har inte någonstans att övernatta, än. Jag godtar ditt erbjudande!" Limmo nickar och söker sig mot dörren. "Jag tror vi kan hitta till stugorna nu när vi vet vad vi letar efter, Rocko Majning!"

En av milismännen visar åt vilket håll gäststugorna finns. Han förklarar att de är olåsta och att det bara är att gå dit.

Limmo nickar, och går ut för att ansluta till övriga.

Tackar.

Berthold följer fundersam efter. Han stannar till i dörröppningen och ser en sista gång in i stugan och sedan går han mot vråålåket.

Yulia går med raska steg ut från rummet efter dom andra, för att komma bort från liket.

Fritz tar sig gående till vråålåket, han ser sig inte om.

Gruppen återsamlas vid vråålåket där Dr Kvack och Johansson väntar. Kapten Farnerud och milismännen jobbar på med undersökningen av Ethan Åhls hus. Just nu känns det som om ni sprungit in i en återvändsgränd då ni inte kunnat fråga ut herr Åhl som ni velat. Ni funderar på vad ni skall göra nu.
This message was last edited by the GM at 21:26, Wed 15 July 2009.

Fritz ser sig om och tar till orda med en tyst ton.
"Jag hittade något som verkar intressant. Låt oss finna ett rum så ska jag visa er. Det är av sådan karaktär att jag inte vill skylta med det så här öppet."

Rocko Majning? Vi blev faktiskt ombedda att sova där.

Berthold ser sig om på vakterna en bit bort och palissaden.

Undrar om bevakningen är tillräckligt bra för att någon ska ha sett mördaren?
This message was last edited by the player at 18:35, Wed 15 July 2009.

"Jag undrar snarare om bevakningen på rummet på Rocko Majning är tillräckligt bra för att de ska höra allt vi säger."

Tallen såg sig om mot mordplatsen.

"Jaja, gratis vistelse säger man ju inte nej till, det kan ju inte vara en arrest iallafall. Men snacket kan vi väll ta på någon sylta istället?"

"Fick vi någon beskrivning av den individ som köpte herr Åhls tavlor förresten? Det är mycket möjligt att köparen och mördaren är densamme."

"Köpt? Nej, tre tavlor hade blivit stulna. Inbrottstjuven hade tagit sig in via köksfönstret på Huggards. Ingen misstänkt för dådet!"

"Vare ett litet fönster? Sånnafall måste de ju vart en liten snubbe..."

"Tänkte inte på det, under vårat samtal! Vi kan skicka ut någon att kolla fönstret direkt?"

Berthold nickar.

Med tanke på att de bemödade sig att stjäla dem innan de mördade mannen så måste de vara viktiga. Eller så tror de att hans tavlor blir värda mer efter hans död...

"Men om dom var ute efter pengar, borde dom inte ha tagit mer saker då?"

"Om vi förmodar att mördaren eller mördarna också var taveltjuvarna så måste tavlan vara någon ledtråd till något större.. Kanske någon karta gömd i ramen till en fornbunker eller någon annan hemlighet. Och eftersom Ethan Åhl är mördad så måste dem ha vetat om eller antagit att bara han visste om denna hemlighet, om nu en sådan existerar. Det är i och för sig bara en liten teori jag har. Det kanske inte rör sig om en fornbunker men nått extra värde måste dem ha, åtminstone för någon."
This message was last edited by the player at 20:06, Thu 16 July 2009.

"Jag föreslår att vi frågar lite mer om herr Åhl här i trakterna, innan vi beger oss av till Pirit för att ta reda på den där rammakaren" föreslår Johansson. "Och vi kanske skulle fråga om Clementz Ulfhielm har varit på besök någon gång. Ethan var ju tydligen Clementz närmsta vän enligt fröken Brååk."
This message was last edited by the player at 09:51, Fri 17 July 2009.

"Servitören på Hackemannen visste ju vem Herr Åhl var. Har de synts någonstans tillsammans borde det väl vara på matställen.

Om det är något skumt med tavlorna blir de nog inte lätta att hitta nu, men om de är stulna för att de är värde pengar så är de troligtvis till försäljning. vem säljer tavlor?"

"Jag tror knappast att tavlorna kommer åka upp på en fyndhörna eller marknadsplats. Stulna saker har förmåga att inte göra det.. Ska vi hitta säljaren, lär vi fråga lite skummare typer om dem vet någonting." säger Limmo och tittar mot Fritz. "Du kanske kan hjälpa oss med din expertis på det området, snoka runt, titta och lyssna..?"

"Jag kan följa med Fritz, ifall han behöver uppbackning alså."

Sa Tallen och tittade på Fritz.

Det är nog större chans att någon har beställt stölden och mordet. Nåja. Dags att gå runt och fråga folk. Hittar vi inget här så är det tillbaka till Pirit. Vi har redan ett mord där att lösa.

Berthold gör sig redo för en tur runt i byn.

"Jag får dock känslan av att det är samma mördare eller organisation som har fixat båda morden... Så det känns som om vi behöver lösa det här mordet också innan vi beger os tillbaka..."

Yulia får rysningar när hon kommer att tänka på mord och döda kroppar igen.
This message was last edited by the player at 00:57, Tue 21 July 2009.

"Jag håller med Fritz, har en känsla att detta är ett proffs vi har med att göra. Detta var kallblodigt, därimot tror jag att vi borde sondera den undrevärlden... om nu sådan finns här."

"Jag tror inte att tavlorna har något värde på marknaden. Varför inte stjäla alla tavlor? Som jag förstår hörde herr Åhl knappast till någon konstnärlig elit och om han gjorde detta så skulle han väl ha återfunnits i Hindenburg och inte den här avkroken."

Fritz nickar och håller med i resonemangen.

"Javisst utfrågning bör göras, jag har dock som sagt något som jag vill visa, låt oss ta oss till Hackemannen igen och ett avskillt bås. Det jag ska visa kan vara av sådan vikt och intresse innan vi går går på utfrågning!"

"Vad gäller login så tycker jag att vi väljer annat boende, det finns alldeles säkert en anledning till att en lagman gör en tjänst för oss. en björntjänst kanske. Jag har hört talas om rum med hål i för nyfikna öron."

"Håller med att ett sådant rum kan finnas... fast jag tror det inte det spelar någon roll så länge vi håller huvudet lågt och undviker viktiga samtal där."

"Ska vi samla ihop oss på Hackemannen så ska jag visa vad jag menar?"
Säger Fritz frågande och klappar över bröstet på den tjocka västen han har på sig, som att han har något därunder. Han börjar gå mot baren.

"Låter som en början. Om ni börjar med att söka efter ledtrådar så tar jag och i ordningställer rummen till herrskapets belåtelse. Kanske kan jag hitta en tvättinrättning också." Johansson inspekterar sina nya fina kläder. "Kan vara bra att få detta tvättat. Resdammet gör ju inte att man ser så respektabel ut längre."

"Jag tror att även du Johansson borde följa med Fritz och oss andra. Om inte annat för sällskapet."

Tallen har onda aningar och lägger orden så att Johansson skulle följa med. Man vet aldrig vad som kunde hända om han gick ensam och dessutom kunde han kanske hjälpa till att så ihop huvudena med dem och komma på en lösning till allt detta.

Berthold stegar iväg mot Hackemannen.

Tätt följd av Tallen.

Limmo följer skaran.

Tätt följd av Yulia på skakiga ben!

Väl inne på Hackemannen så ser sig Fritz om efter ett så avskillt bord som möjligt som rymmer hela sällskapet. Ett bord där de kan prata ifred utan varken öron eller ögon kan iaktta dem.

Mannen i baren ser förvånad ut men skrockar lite vid förfrågan om ett bord igen. Ni anvisas ett bås i hörnet där ni kan klämma er ner. Det är trångt, men sällskapet får plats.

"En tokjos tack!"
Säger Fritz till mannen i baren och banar sedan väg till bordet.

Mästerkatten ser sig återigen om så att inga utomstående öron eller ögon kan tänkas se honom. Han börjar därefter gräva innanför sin tjocka läderväst och plockar så fram ett brev med ett stort leende på nosen. Han borstar av det från sitt katthår och sträcker fram det så alla ser.
"Jag hittade det här på Åhl när jag undersökte honom, men ville inte riskera att idioterna la beslag på det."
Med idioterna så är det uppenbart att Fritz menar polisen som kom.
"Kvack läser du upp brevet högt för alla?"

En viss nyfikenhet sprider sig runt bordet när det brev Fritz hittat viskande kan läsas upp. Ni vill ju inte riskera att så många runt omkring hör:

"Bäste Ethan!

Vän och medbroder, jag ska gå rakt på sakt. Läget är kritiskt och jag behöver din hjälp i Pirit! Knegarnas kamp har blivit en alltför tung börda för mig att bära själv.

Den lede förtryckaren Al-Ralph Cappuccino har blivit allt mer brutal. Han hotar mörda mig om jag inte hindrar strejkerna som lamslår produktionen på Tagla Cementor. Flera gånger har han skickat den där vidrige banditen Krystos Mollberg, som sade att Cappuccino låter mig leva om jag bara stoppar strejkerna, annars...

Jag befarar att du min vän inte heller är säker, inte ens i Hugahult. Jag vägrar böja mig för dessa nedriga hot. Ned med kapitalet!

Kom tillbaka, Ethan. Tillsammans ska vi besegra profitens demoner!


Clementz"
This message was last edited by the GM at 19:20, Thu 23 July 2009.

"Krystos Mollberg, Al-Ralph Cappuccino... Jag vet inte om jag tycker om vad detta leder någonstans. Om självaste Al-Ralph beställde mordet på Ulfhielm så har vi kanske ramlat ner i lomurens håla."
This message was last edited by the player at 10:04, Fri 24 July 2009.

Berthold skakar på huvudet.

Men varför döda Clementz på det viset? Det kommer ju snarare att få en massa folk att se honom som en hjälte att ta efter.

Han är tyst en stund.

Men det förklarar knappast stölderna av tavlorna. Frågan är om de händelserna hör ihop.

Kan jag få se brevet?

Berthold tar brevet och studerar det en kort stund med rynkad panna.

Vem ä den här Al-Ralph egentligen? Låter som att nån borde läxa upp han!"

"Jo men låter farligt att läxa upp. Al-Ralph kanske är rik och kan läxa tillbaka.  Nä det här låter farligt.."

"Jag vet vem den här Mollberg är. Många skulle kalla honom hyrmördare... jag skulle kalla honom något värre än det, en synnerligen kylig typ det där."
Fritz som är avtrubbad vad det gäller det mesta råa får vikt i sitt ord när han kallar Mollberg kylig.

"Den personen måste vara riktigt hemsk! Jag skulle aldrig vilja stöta på honom..."

"Jag skulle vilja veta vem vår uppdragsgivare är och tycker vi försöker med det när vi kommer tillbaka till Pirit. Vi var ju på god väg vid postboxen innan den fözonades galenskapen bröt ut. Om vårt uppdrag läckt ut till Cappuccino så bör vi nog även se oss om en extra gång. Jag tror knappast Mollberg kommer att leka katt och råtta."
Fritz ser fundersam ut, han är van att handskas med sådana här situationer.
"Från och med nu vill jag att alla går beväpnade. Är det någon som saknar vapen? En annan sak som talar till vår fördel är att vi är en stor grupp. Om dom skall börja plocka oss från pinn.."
Fritz slår en blick mot den präktige fågeln och fortsätter sedan.
"..så är det nästan ett krig dom startar. Och det tror jag faktiskt till och med Cappuccino drar sig från att starta. Av det skälet tror jag vi sitter förhållandevis säkert."
This message was last edited by the player at 22:26, Sun 26 July 2009.

Efter att ha suttit tyst en stund tog Tallen till orda.

"Ja, sannerligen! Jag är redo att kämpa, om det är Cappuccino eller inte bryr jag mig knappt om. Men den där Mollberg har skicklighet! En hyrmördare av värsta sort! Grym som få och minst lika dyr som han smakar, dock är han noggrann nog för att dra snuten och alla snokar som sökt samband vid nosen.
Dock har han ett kort ben sägs det, att denne skulle skriva ned alla sina mord, det borde så mellan femtio och hundra mord där.
Han bor i Utnejden och har knappast ens ett alias i fickan vid denna tidpunkt, han är en officiell problemösare och livvakt enligt papperna. Att hitta honom är en barnlek, men underskatta icke hans pricksäkerhet!"

Tallen vart tyst igen innan han lade fram sin hagelpicka.

"Jag är redo att gå igenom Möken för att hämnas dessa två och få miss Solvej Brååk som ny ledare för knegarkampen. Är ni med mig?"

Tallen såg på de andra.

Berthold lyfter på ena ögonbrynet.
Du menar att vi ska söka upp Mollberg och döda honom? Ett proffs med forntida vapen mot oss.

Han sitter tyst en stund.
Med risken att någon eller några blir svårt skadade eller dödas... Världen blir nog trevligare utan honom så varför inte. Räkna in mig.

"Äh, det räcker säkert att snacka me han lite..."

Med darrig röst säger Yulia:

"Ehm... Jag saknar faktiskt vapen för tillfället, har lånat ut min derringer till PSA här. Är det föresten nödvändigt att bråka med Mollberg?"
This message was last edited by the player at 21:01, Sun 26 July 2009.

"Vi har bara indicier på att Mollberg dödade herr Åhl. Dessutom har jag förstått det att Al-Ralph ÄR lagen i Pirit. Jag förstår inte varför kejsaren och Pyri låter gangstrarna hållas."

"På fråga ett, vi måste bryta ett ben eller två på han för att han ska snacka... om han nu gör det överhuvudtaget. Men vapen lär jag kunna fixa utan licens, om nu krediter finns, vilket jag inte tvekar på i ditt fall. Och sist men inte minst Johansson, Uffe och Pyri tjänar krediter på det. Jag gissar att de delar lika på vinsten, och dessa pengar är vad den Polisiära makten lever på.
Ifall Cappuccino & Mollberg tjänar gör snuten det med; ifall de stänger dem blir snuten pank och det blir fritt fram för resten av avskummet. Sponsra toppen av isberget för att hålla tillbaks resten under ytan liksom."

Tallen funderade igenom sina ord och kom fram till att han var nöjd med dem, precis som hans vänner lärt honom prata gjorde han: Övertygande... för en del i alla fall. Han var i vilket fall en av dem, konditionslöst.

"Jag tror att det är bäst att vi börjar med rammakaren när vi är klara här. Om det blir nödvändigt så knäcker jag gladeligen några ben på Mollberg."

Fritz tittar på Tallen. En sådan otålig ung mutant tänker katten, men så hungrig och villig till kamp. Tallen påminner Fritz för en stund om sitt tidigare själv som slagskämpe i staden innan han insåg att krediterna kan man även få genom andra vägar. Han ler dock varmt åt Tallen och tar till orda.
"Du missuppfattade mig unge mutant. Jag sa att Cappuccino nog inte gladeligen startar ett krig med oss. Min åsikt är densamme att vi inte heller skall starta ett krig i onödan. Låt oss se vad vi kan göra innan vi tar till vapen. Beväpnandet jag talade om är menat som en säkerhet och slår dom till så är jag beredd att slå tillbaka med full kraft. Tålamod min goda gröna, det brukar löna sig."

Fritz tar en paus och vänder sig sedan mot Yulia.
"Här har du en Derringer .45S. Du får låna den av mig. Vet du hur man använder en sådan här?"
Frågar han milt.

"Tålamod är en dygd, dock inte att blanda ihop med handlingslöshet. Men du kan ha rätt, vi borde avvakta tills vi får mer info... men detta betyder inte att Cappuccino får stanna länge till. Mobsterbossar är inget jag ser med blinda ögon på."

Tallen började plötsligt le och vände sig mot Johansson.

"Inte visste jag att du var kapabel till sådan kraft! Du har sannerligen mer i dig än ren lydnad som högdjuren värdesätter så blint."

Jo en sådan kan jag kanske klara av att hantera... Tack för att jag får låna den.

Fritz ler, sitt sedvanliga stora leende med sina vita vassa tänder på nosen. Han räcker lugnt och vant över puffran och 5 kulor.
"Varsågod."

Fritz vänder sig sedan återigen mot hela gruppen.
"Från och med nu ser vi till att vara beväpnade allihopa. Dom här personerna är inte att leka med. Hamnar någon av oss i våldsamt trångmål av vilket slag som helst så föreslår jag: Skjut först och fråga sen."

"Om det behövs så är jag en bra skytt, men jag föredrar kraften i mina egna nävar. Jag är programmerad att beskydda dem som betalar mig, samt att sköta hushållet. Jag är vad man kallar en autonom automat, vilket gör att jag kan bruka våld mot både människa och mutant om så skulle behaga herr Tallen."

"Det kan mycket väl visa sig användbart... om det inte är mig ni syftar på när ni säger mutant."

Tallen ler stort och ger Johanson en klapp på ryggen och tillägger.

"Vi hårdhudingar måste hålla ihop."

Törje ser klart bekymrad ut där han sitter
"Jag kan väl ta nån pistol om ja måste, men skjuta folk på måfå tänker jag inte göra."

"Jag skulle knappast kalla det måfå, men lyssna här: du kommer inte behöva skjuta någon som är 'oskyldig', innan du ska skjuta kommer antingen vi lägga fram onda saker han gjort som gör att han förtjänar sitt straff eller så kommer han skjuta mot oss. Är det okej då?"

Tallen skakar på sitt huvud i sina tankar och tänker på vilket inverkan Torje kommer göra i förhandlingar, med eller utan skjutjärn.

Törje ser genast lite nöjdare ut
"Bra, men äre tebax till Pirit som gäller nu?"

Det är snart natt. Tror nog att vi borde vänta till morgonen innan vi åker vidare.

Den där Mollberg verkar farlig nog för att han skulle låta bli att gömma sig. Är han inblandad i mordet på Ethan Åhl så har säkert någon sett honom i byn. Har han setts här så vet han nog en del om mordet och varför det skedde eller åtminstone på vems order det skedde. Verkar vara tid att höra sig för i byn.

Berthold gör sig redo för en tur i byn.

"Berthold har rätt, detta är en ganska liten stad så det lär krävas en hel del diskretion för att inte märkas."

"Någon som vet hur denne Mollberg ska se ut? Han kan ju ha befunnit sig i Hugahult under taget namn. Hur dog förresten den arme herr Åhl? Blev han skjuten med pyriskt krut och kula eller av ett forntida skjutjärn?"
This message was last edited by the player at 17:18, Thu 30 July 2009.

"Johansson, du är ett geni! Varför tänkte vi inte på det tidigare? En tripp till och från byn gör man banne mig inte på en dag, han måste ha, eller ha haft, ett husrum!"

"Bäste herr Tallen överskattar mina enkla förmågor, men tack för komplimangen, bäste herrn" Ett visst mått av förnöjsamhet kan skönjas i automatens röst.

"Herr Johansson är sannerligen smart."

Bollja gllar verkligen inte situationen. Mord på nästan öppen gata, nä usch fyy tänker han.

"Mina vänner. jag tycker det här låter farligt, är det inte vi bättre vi söker upp rammakaren först?  Den där mollberg kommer inte gå att få tag i nu ändå precis efter mordet, om det nu är han."

Med tanke på hur många vi är kan vi väl dela upp oss. En del till rammakaren och en del ser om det finns spår efter Mollberg, om det nu ÄR han även om det är troligt.

"Jag håller med er, Bollja kan väll leda robotarna och deras herrar i jakten på rammakaren så går resten av oss och letar på var han bodde... eller bor..."
Tallen låter sitt sista ord rinna ut i leran medan han ser på Yulia och vilken effekt hans väl valda ord skulle ge.

Yulia ser genast lite lättad ut och säger:

"Jo det låter som en bra idé Tallen, förutom delen att söka strid med mollberg. Att söka efter stridigheter har aldrig varit sunt för hälsan. Tänk på det innan du gör något förhastat Tallen."
This message was last edited by the player at 23:35, Fri 31 July 2009.

"Självklart."

Svarar Tallen samtidigt som han ler ett urskuldande leende och skrattar till.

"Jag vill ju inte skada folk i onödan."

"Okay, dela upp oss låter bra. Rammakaren vet jag inte så mycket om men det kanske herr Johansson och Dr kvack kan informera mig på vägen. Rammakaren låter mycket snällare än Mollberg. Mot Pirit"

"Ligger rammakaren i Pirit!? Jag trodde han skulle bo.. ja... här i byn."

Tallen ser numera ut som ett levande frågetecken.

"Mjo. enligt vad Herr Johansson sa tidigare så hade han fått en adress till en rammakare i Pirit, men jag brukar röra ihop det så kanske har jag fel.."

Bollja böjer sin långa hals och ser ut som ett ännu större frågetecken än Tallen.

Tallen ser på Johansson för svar på vad Bollja har sagt.

Det blir lite oro i dörröppningen till Hackemannen när en liten pojke frågar sig vägen fram till gruppen.

"Den, erm..."

Pojken känner på inte en utan två jyckar i sin hand.

"...stååtlige doktor Kvack, vill att Ni kommer ut"

"Jaså? Han börjar säkert känna sig ensam där ute..."
Törje stiger upp och går mot utgången

"Ja det var väl så han sade den gode krögaren, var det inte så?" Johansson gör en snabb check med sina minneskretsar.

Berthold stannar till vid baren och fångar bartenderns uppmärksamhet.
Vet du om det finns nån stadsbo som bott här en dag eller två? En tämligen otrevlig typ enligt rykten.

Han lägger ett par jyckar på bardisken för att uppmuntra till ärlighet.

Bartendern tar med en belåten min emot jyckarna som Berthold lagt upp på disken.

"Ja, det skulle väl vara den där Roger Svanker som kommit hit till byn. Ny hackeman åt Rocko Majning tror jag. Pratar i alla fall som om han kom ifrån stan. Men om han är otrevligare än någon annan här i byn låter jag vara osagt!"

När Törje visar sig i dörren blir Kvack genast lite lugnare.

"Hej Björnkompis!"

"Jag tycker att Ni har varit därinne lite för länge, Ni behöver säkert hjälp av mig?"

Tallen ser på Bethold och mumlar ett "snyggt" och börjar gå mot utgången.

Berhold lägger upp en jycke till.

Har ni någon aning om var jag kan finna honom?

Bartendern ropar till sig en skabbig figur som sitter i ett hörn, som tydligen kallas Slusk Pär.

"Hörru Slusk Pär! Den där Svanker som kom hit nyligen, var bor han egentligen?"

Efter några mumlanden och väsanden från Slusk Pär kan bartendern peka ut riktningen.

"Stuga nummer tre!"

In reply to Dr Kvack (msg #178):

"Jaru, dom verkar inte riktigt veta om rammakarn bor i Svartmåla eller Pirit, de kanske du vet?"

Berthold tackar och kliver ut till Dr Kvack.

En suspekt individ tros bo i Rocko Majnings stuga nummer tre. Jag tycker att det är värt att kolla upp honom.

"Jag har hört om att det finns en rammakare i Pirit. Vi kan nog anta att det är han. Den här platsen är nog inte tillräckligt stor för att kunna föda en rammakare"

Sedan är frågan vem som skulle vara kultiverad nog att uppskatta konst här överhuvudtaget..., tänker han vidare

"Är det dit vi ska, så säg till de andra att komma ut. Jag gillar inte de närgångna blickar som dras till mitt vråålåk i stället för min fjäderdräkt!"

"Är det mig du frågar efter?"

Frågar Tallen Kvack när han kommer ut sist av alla (På grund av hans något kortare ben.).

"Ska vi förresten splittra upp oss i sökandet eller vara en grupp?"

"Ja de låter väl som en bra idé, jag skulle allt vilja följa med och snacka me han Mollberg"

"Nädu Törje, passa dig för Mollberg, det sägs att han är elak och har vapen. Jag föredrar Rammakaren.

Vilka följer med mig till Pirit nu då. Ska vi ta mitt vrålåk så kan jag bara ta en person."
This message was last edited by the player at 17:04, Mon 10 Aug 2009.

"Jag bör uppsöka våran vän dilligören innan vi tar vårt lilla prat med Mollberg. Jag vill helst ha med Törje, han har en bra... låt oss säga att någon tänker till en gång extra innan de muckar. Sen är väll det bra att ha med Berthold och Fritz som vet vad som är nödvändigt ibland."

"Att dela upp oss borde ju underlätta vårt sökande. Vi är tillräckligt många för att kunna göra efterforskningar på flera ställen samtidigt utan att utsätta oss för någon större fara. Förresten vad är en hackeman?"

"Nån sorts skogshuggare kanske?"

"Ingen aning, troligen någon som hackar till sten eller något."

"Jag slåss ju inte, men kommer han ivägen för vråålåket så släpper jag inte på gasen..."

"Nå, vilka skall gå till vilket ställe? Det fanns väl någon vi kunde prata med här i byn också?"

"Mollberg var väl kvar här i stan? Men slåss me han hade ja inte tänkt... bara snacka lite..."

"Precis, bara prata lite... hoppas vi."

Berthold rycker på axlarna. Han undrar hur talför en person som Mollberg är. Speciellt om saker som det vore bäst om ingen visste något om.

"Pirit då, ingen som vill följa med mig till Rammakaren?"

"Jag följer gärna med till Rammakaren"

"Jaja, nu har vi snackat färdigt tycker jag, ni som ska me till Mollberg kan ju hänga med mig. Vart vare han bodde nu igen?"

Rocko Majnings stuga nummer tre. Om det är han. Det vet vi inte än.

Berthold börjar gå innan han stannar igen.

Var nu den finns.

Tallen ställer sig vid Törje och säger:

"Jag är med dig, fast jag måste först försöka få skjuts tillbaka till Pirit."

Sen förbannar han sig själv tyst för att ha glömt att fråga vart diligens snubben skulle bo.

Yulia skrattar och säger belåtet:

"Jaha, Tallen har alltså börjat att tänka på hälsan? Eller är det så att han inte vågar följa med?"

Tallen skrattar med och svarar.

"Hahaha. Jag syftade mer till Törje, fast hälsan ska man vara försiktig med! Jag bör till exempel avråda dig starkt från att ta en tolva i magen, jag intygar dig, det gör ont! Det tog mig en hel dag att läka 'n sån. Fast jag klagar inte, min hälsa är segare än fleras. Men åter till ämnet, vilka vill åka till Pirit i förväg och vilka vill träffa denne gamla vän till Åhl?"

"Ja du Fröken Yulia då åker vi då. Ingen mer som ska med till Pirit..?"

"Jag skulle gärna vara intresserad av vad den här rammakaren har att säga, men visserligen är det inte min uppgift att bestämma var jag behövs bäst. Det lämnar jag åt herrskapet."

"Blire så att jag, Tallen, Fritz och Berthold drar till den där stugan då? Och resten tebax till Pirit?"

"Låter finnemang för mig, eller vad säger herrskapet?"

Säger Tallen, ser på de andra och tar sedan ansats att gå.

"Lycka till med era tilltagande, vi ses i lägenheten sen då."

Berthold frågar första bästa ortsbo om vägen till Rocko Majnings stugor.

"Risken är ju att om herr Majning är en filur, så kan det vara så att han är beväpnad. Han har nog inget emot att slå ihjäl fler. Så var försiktiga.

Annars tänkte jag säga att de resande som vill till Pirit på fornskt vis bör hoppa på mina och Bolljas fordon nu, så tar vi oss dit snarast. Resande till Pirit, påstigning!"

Kvack gasar upp vråålåket för att visa några ortsbor vad en riktig tupp är värd.

Yulia ser med bävan på fordonet oh hoppar motviligt in.

"Åh, fröken Yulia, trevligt."

"Jag hoppas att inte Bollja tar illa upp, han hade väl tänkt sig att Du skulle följa med honom?"

Johansson sätter sig i vråålåket bakom fröken Yulia och försöker se värdig ut, vilket är lite svårt. Även om ett visst arbete har gjorts på vråålåket så är det fortfarande pyntat på marodörernas vis.

Bollja kopplar fast sitt vrålåk vid en sele som han bär över kroppen.

"Ska bli kul det häringa. vill någon åka med mig? annars han jag ta utrustning på mitt fordon om ni hellre åker med Doktorns vrålåk. "

"Ursäkta Bolja men jag tror nog att doktorns vråålåk är lite större och bekvämare än erat 2 hjulliga åk"

Bollja ser lite besviken ut över Yulias beslut..

"Okay, kanske är säkrare för fröken att åka i doktorns vråålåk. "

Gruppen verkar vara redo för att dela upp sig. Vråålåket är fullpackat, Bollja har spänt fast sitt fornåk. Törje, Tallen, Fritz och Berthold väntar med spänning på vad som skall komma fram hos herr Svanker. Tallen har kommit överens om diligensföraren att denne skall vänta tills de är klara med sina affärer.

Korta avsked tas med löfte om att återses i Pirit, även om man innerst inne vet hur lätt sådana ord kan väga om man möter på en hop rubbitar eller en flock ilska levergökar.

OOC: Ok, vi kör så här! Jag öppnar upp en ny tråd för färden tillbaka till Pirit som de som färdas dit kör i, de fyra som stannar kvar i Hugahult kör vidare i den här så länge!

"Ja, då kör vi, vart låg den där stugan nurå?"

Berthold går fram till första bästa person.

Tjena! Vi letar efter Rocko Majning's stugor. Vet du var de ligger?

Mannen som Berthold frågar, en surmulen hackeman, frustar fram något och pekar bortåt, mot utkanten av byn innan han skyndar vidare.

"Ja, då går vi!"
Törje börjar gå i den utpekade riktningen.

Berthold tackar mannen med en grymtning och går med Torje.

Tallen får springa för att hålla takten med jätten, funderar en stund och frågar sen.

"Du Torje! Vänta lite, jag har en fråga, om vi någon gång ska längre än så här skulle jag kunna få göra dig sällskap från din axel?"

"Haha, visst, nog finns det plats där!"

Tallen ler och svarar gillande.

"Tackar, jag ser framimot det redan."

Med raska steg i den riktning ni blivit anvisade är ni snart framme vid den stuga där Roger Svanker skall bo. Det rör sig om en oansenlig liten stuga med en liten veranda där en gungstol står och vajar i vinden, något som verkar vara sinnebilden för den Hugahultska idyllen.

Törje stiger fram till stugan och knackar på dörren samtidigt som han gör så gott han kan för att se vänlig och inbjudande ut.

Några ögonblick efter Törjes knackning öppnas dörren av en grånad människomutantherre i femtioårsåldern med ett kraftigt ärr under ena ögat. Han tittar på er med en frågande min.
This message was last edited by the GM at 21:46, Thu 17 Sept 2009.

Tallen stiger fram framför Torje där han tidigare stått med handen innanför rocken.

"Goddag, nu ska vi inte störa dig mer. Vi vet allt vi behöver veta, tack."

Tallen ger honom en nick och gör sig redo att vända sig om.
This message was last edited by the player at 05:26, Fri 18 Sept 2009.

Det vill säga om du är Roger Svanker och bor ensam här.

Berthold är en aning förvånad över Tallens snabba beslut att ge sig av.

Törje vänder sig mot Tallen och Berthold och viskar
"Äre int han som e Mollberg eller?"

Tallen önskar plötsligt att Berthold och framförallt inte Torje öppnat sina munnar men bestämmer sig sen snabbt att försöka vända det till sin lycka i alla fall.

"Nej, uppenbarligen inte, jag önskar att vi kunde hitta en som han men här är han då inte. Jag vet någon som kommer få det hett om öronen borta i Pirit för att tro att någon skicklig som han befann sig här."

Tallen vänder sig sen mot herr Svanker och nickar.

"Hoppas vi inte störde dig i något viktigt."

Törje ser ytterst förvirrad ut
"Så ska vi dra tebax till Pirit nu eller?"

Mannen kommer ut och stänger lungt dörren bakom sig. Han kliar sig tankfullt på hakan och betraktar er med nyfiken vaksamhet.

"Visst är jag Roger Svanker, men jag verkar inte vara den ni söker... Hoppas ni inte rest allt för långt för att hitta mig."

Han ser på er med neutral blick och verkar göra sig klar för att gå in igen, om det inte var något mer ni ville honom.

Berthold ryckeer på axlarna och vinkar adjö till mannen när de går därifrån.
Tror ni det är värt att leta mer i byn? Vår man har nog stuckit redan. Men man vet ju inte om det finns några spår.

Precis innan han ska till att gå in igen så frågar Tallen kryptiskt:

"Du skulle inte kunna undsätta oss då? I brist på Mollberg alltså, eller är du inte vår man? Bossen skulle inte bli gla' på oss om vi kommer tillbaka tomhänta. Skicklighet har du i alla fall, annars skulle vi ju inte stå här på din farstubro."

Tallen drog ytterligare en bluff för att se om han faktiskt var en lejd man eller inte och hoppas att han inte anat ugglor i mossen av Torjes uttalanden.

Fritz som stått tyst i bakgrunden och låtit skådespeleriet fortgå undrar så till sist var Tallen får sina märkliga beteende ifrån och vill bara komma därifrån så fort som möjligt.
Han viskar lätt till Berthold och Törje:
_{"Nej det är inte Mollberg, Mollberg är räv."}
This message was last edited by the player at 10:43, Wed 23 Sept 2009.

Mannen flinar till lite och ser med slug blick.

"Hmmm, nyss sökte ni Svanker och nu är det någon Mollberg. Hur som helst, jag är nog inte mannen ni söker!"

Han höjer handen till en hälsningsgest och backar tillbaka mot dörren till sin stuga.

Tallen suckar, rycker på axlarna och ber återigen om ursäkt för att de störde honom innan han vänder på klacken.

Berthold lyfter på ögonbrynen och vänder sig mot Fritz.
En räv? Kan vara värt att höra sig för om det finns några rävar i byn.

"Javisst, vi går och hör oss för om detta. Ska vi börja med Hackemannen och sedan gå vidare till den andra krogen? Jag måste fundera om jag kan komma på något mer om Herr Mollberg."
Säger katten och vänder sig om för att gå samtidigt som samtalet fortlöper.

"Visst."

Säger Tallen och tänker på att han skulle behöva ett glas vatten.
This message was last edited by the player at 09:36, Sat 26 Sept 2009.

"Hej då!" Utbrister Törje åt Svankers håll och börjar traska mot Hackemannen.

Tallen börjar åter en gång småspringa för att hålla jämna steg med jättebjörnen brevid.
This message was last edited by the player at 09:40, Sat 26 Sept 2009.

Efter en kort promenad är ni tillbaka vid Hackemannen. Mannen i baren tittar på er med förvånad min när ni redan är tillbaka.

Jag ber om ett glas vatten varpå jag frågar de andra om de kanske inte har lust att åka tillbaka till Pirit.

"En tokjos blir bra."
Säger Fritz och ställer sig med ryggen mot baren, armbågarna lutade mot baren och kropp och blick riktad ut mot lokalen. Han ögnar igenom klientelet på stället och vänder sig sedan om mot bartendern när han kommer med tokjosen, får ögonkontakt och tar till orda.
"Jo, jag undrar har ni någon rävherre här ute eller har ni nyligen fått besök av en?"

Berthold nöjer sig med att hälsa. Han känner att han druckit tillräckligt för nu.

Törje står mest och ser ytterst förvirrad ut.

Bartendern ser bister ut. Kanske börjar han tröttna på att bli utfrågad, kanske går affärerna dåligt idag eller så kanske han just haft med en otrevlig fyllbult att göra nyligen. Han ställer fram ett glas vatten till Tallen och en tokjos till Fritz.

"Nej!" svarar han kort. "Inga rävherrar vad jag vet!"

"Tack."

Säger Tallen, tar upp glaset och stoppar ned handen och låter den vara där. Långsamt börjar vattnet sjunka undan i glaset och när det är slut ställer han tillbaka det på bardisken.

Törje vänder sig mot gruppen
"Ska vi gå till det där andra stället och kolla?"

"Pirit menar du? Självklart, jag skulle möta kusken vid middagstid, men är det säkert att ni inte är hungriga? Själv har man ju grönskan, men ni äter väll saker?"

Tallen uttalar äter med ett visst mått av undertryckt avsmak, han hade aldrig fattat hur man kunde understå sig att ta en annan varelse, djur som växts, liv för sitt eget.

"Jag tror Törje menar det lite finare värdshuset."
Instämmer Fritz och betonar finare på samma sätt som Tallen betonar äter, med avsmak. Fritz har aldrig gillat sociteten, eller rättare sagt, vilka som tror sig vara finare.
"I vilket fall föreslår jag att vi söker svar där först, sedan beger jag mig mer än gärna tillbaka till Pirit. Jag tror inte vi kommer få någon träff där heller, men det är värt ett försök när vi ändå är här. _{Den här hålan har jag fått nog av.}"
Det sista sägs med lägre stämma, nog för att mästekatten inte döljer sina åsikter för någon, men kommentaren var bara riktad mot sina vänner.

"Jamen då går vi, det här stället känns som hemma..."
Törje börjar lunka mot dörren.

Tallen hoppar ner från barstolen och gör sig redo att gå.

"Okej, det låter som en idé, men jag har ingen lust att stanna någon längre tid där. Och knappast heller att bli visiterad."

Katten nickar instämmande till det Tallen säger om visitering.
"Ja låt oss komma härifrån så fort som möjligt. Vad sägs om att jag och Berthold tar oss till krogen och du och Törje förberedder för avresa Tallen? Dom där konstaplarna skulle jag inte ha något emot att stämpla men som det ser ut nu så verkar det väldigt onödigt dra till oss mer uppmärksamhet än vi redan gjort. Snabbt in och snabbt ut får bli vår paroll.

Så kommer vi direkt när vi hört där oavsett utgången på svar. Så får vi ta ett nytt beslut då utifrån svaret."
This message was last edited by the player at 20:42, Thu 01 Oct 2009.

"Låter bra, jag hinner nog med en snabb sondering innan avfärd med. Lycka till!"

Tallen reser sig och tar adjö.

Berthold muttrar för sig själv.
Verkar som vi missat vårt byte. Om det har varit här alltså.
Han nickar åt värden när de går ut.

Fritz häller nöjt i sig supen och nickar gillande åt bartendern innan han följer resten ut.
"Ska vi gå då Berthold?"

Berthold nöjer sig med att nicka och att rätta till geväret.

"Okej Tallen, ska vi gå och hitta skjuts till Pirit?"

"Jo, det gör vi."

Efter Tallen yttrat sig går han ut ur travernan.

Fritz och Berthold knallar iväg till Huggards, medan Tallen och Törje ger sig av för att leta rätt på kusken som skall ta er tillbaka till Pirit.

Dörren till Huggards öppnas och ni kommer in i en lokal som ni inte förväntat i det så grovhugget samhälle som Hugahult. Där inne är det rent och sobert och en lugn stämning råder. En rådjursherre som presenterar sig som Totte Huggard tar emot er. Han frågar om ni vill ha ett bord.

Tallen och Törje återfinner snart dilligensen och dess kusk som ligger och halvsover på kuskbocken.

Herr Huggard. Vi söker en rävherre som möjligen har trakterat ert storslagna etablisemang de senaste dagarna.

Berthold försöker låta bli att grimasera när han funderar om han använt rätt ord, men han tror att han minns Dr Kvacks ord korrekt.

Herr Huggard ser fundersam ut ett ögonblick innan han ruskar på huvudet.

"Nej, inga rävherrar vad jag kan påminna mig."

Han ropar på en servitris, även hon ett prydligt rådjur, och frågar henne. Hon ger samma nekande svar. Ingen räv har synts till på senare tid.

Törje vinkar mot kusken
"Tjenare! Vi tänkte dra tebax till stan när dom andra kommer hit, dom borde vara här när som helst."

"Då får vi tacka för oss."
Säger Fritz och nickar, vänder på klacken och tar första steget mot dilligensen.

Det var som Fritz misstänkte, ingen information även här.  Mollberg måste ha varit extremt försiktig, om det nu verkligen var han som var här. Dom skulle givetvis kunna fråga runt bland byborna men Tallens ord ekar i kattens sinne, att inte fastna hos grisarna igen. Med den tanken ökar han på takten på stegen.

"Låt oss inte ödsla mer tid, nu lämnar vi den här hålan Berthold."

Berthold tar snabbt farväl av restaurangägaren och följer Fritz ut.

Nej, detta var ett dött spår.

Berthold och Fritz rör sig med besvikna steg mot platsen där dilligensen, Tallen och Törje väntar. Kusken flinar upp sig, och frågar om ni är redo att åka. Han verkar vara sugen på att komma iväg från den här hålan.

Jepp. Jag ser inget mer att göra här.

Han suckar lite för sig själv då han inte är van att färdas så långt, så snabbt.

Tallen hoppar vigt upp varpå han frågar kusken om det möjligtvis inte finns något han vill ha gjort i Pirit som kräver en extra hand.

Törje viker ihop sig i dilligensen

Fritz slår sig ner vid ett av fönstren och plockar upp sin fina pipa som han förnöjt och omsorgsfullt börjar stoppa.

När alla kommit ombord manar kusken på fålarna och ekipaget börjar röra på sig. Ni kastar en sista blick över axeln mot Hugahult. Tankarna går till de figurer ni mött och det ni fått höra. Har era undersökningar lett er vidare eller har det varit villospår. Det skall nog snart visa sig. Ivern att komma tillbaka till Pirit gör sig påmind.

"Hur vet vi vart vi ska hitta dom andra i Pirit?"

Tallen rycker på axlarna.

"Vi får väll helt enkelt hålla en egen efterspaning med Fritz och Bertholds lägenhet som bas. Vi kommer träffa de andra förr eller senare."

Tyckte någon pratade om en rammakare... vad nu det är.

"Inte en blekaste."

En sötma sprider sig i kupen från Fritz pipa. Det är uppenbart slörök av finaste kvalitet. Fritz drar några djupa och sträcker sedan obekymrat över den till Berthold.
"Här, befriar sinnet!"
Säger han med en inandning fortfarande i lungorna.

Berthold tittar en stund på Fritz innan han skakar på huvudet.

Nej, tack.

Tallen ser med avsmak på denna underliga rit men bestämmer sig för att tiga ihjäl det och ignorerar Fritz tills han slutat med fasonerna.

Fritz tittar med förvåning på sina kamrater med sina nyligen rödnande stora kattögon. Tallen visar med hela sitt kroppsspråk vad han tycker så katten hoppar över denne gröning. Han är förvånad en man från rötter borde kunna uppskatta något från annat grönt från rötter.

Istället sträcker han fram pipan inbjudande till den store björnen.
Gör resan så mycket angenämare.

Törje tittar undersökande på pipan och sätter den mot sina läppar varpå han drar in ett stort halsbloss för att kort därefter börja hosta frenetiskt och lämna tillbaka pipan till katten.

Tallen börjar nu även undvika Torjes blick och börjar samtala med Berthold istället.

"Var ska vi börja med vårt sökande efter denne livstjälare? Efter att vi samtalat med Solvej Brååk och förklarat läget såklart, jag har förpliktningar mot oss alla i och med att jag är en bricka på spelplanen mot Härskarna som förtrycker oss mutanter. Men vi har faktiskt en ände till i detta nystan av mysterier att nysta upp, nu när det fina folket inte är här kan vi ju alla vara mer ärligare, Fru Hutt är helt klart på de misstänktas  sida. Jag menar, vem använder inte en fingerborg när denne syr, och dessutom, vem använder droger för att motverka detta? Hon tycker jag helt klart är både suspekt och kan till och med vara ännu en bricka i ett än större spel. Ett som kan skaka enväldesstaten Pyris grundpelare..."

Det sista säger Tallen med ett mörkt ansiktsuttryck och ser sedan lite nedslagen ut. Som om en tyngd lagts på hans härdade axlar, ett ox som verkar tungt även för honom att bära.

Fritz tar förnöjt tillbaka pipan i sin tass. Han sätter den mot nosen och drar in de sista blossen och vänder sedan koppen upp och ner ut genom fönstret och knakar två gånger för att tömma ut askan. Sedan stoppar han ner den i västens vänstra ficka och ser ganska oberörd ut.

Stadskatten sitter mest tyst under resan och iakttar omgivningen och ser fram emot att komma fram till storstaden.

Berthold är tyst en stund medan han begrundar Tallens ord.

Vill minnas någon sagt att Familjen Hutt en gång hade stor makt i Pirit. Men Clementz jobbade väl för att störta de ledande? Då borde hon låta honom jobba för att få sin hämnd eller själv ta makten. Att personer med mycket makt är inblandade är jag säker på.