Herr Kvack ser till att hans fjäderprydda bakdel sticker upp från sina kläder för att ge bästa möjliga intryck. När Ghaffel ser på honom med överlägsen min blir sträcker han även på sin hals för att visa den imponerande röda haksäcken.

"Ett ädelt arbete, att föra vidare kunskaperna till de yngre. Ett arbete som även JAG utför. Mitt namn är Doktor Kvack, lärare på Universitetet i Hindenburg. Dock ej inom rammakeri eller andra handarbeten..."

Kvack bugar lätt.

"Jag och mitt sällskap har frågor kring Ert arbete kring ett par tavlor"

Johansson inspekterar intresserat lokalen och det arbete som där pågår. Han ställer sig redo att lyssna på vad som sägs och att flika in ett klokt ord om doktorn skulle glömma något väsentligt.

Den gamle rammakaren ser belåten ut efter att Dr Kvack lagt ut orden så väl. Han ser på er med belåten min.

"Låt höra!"

Bollja blir genast nyfiken när han ser de fina ramarna, han kan givetvis inte hejda sig utan lyfter upp en tavelram som han begrundar noga.

"Vilket vackert hantverk..."

"Försikgt med den där! Det är ömtåliga grejor!" manar den gamle mannen Bollja då denne nyfiket plockat upp en vackert snidad ram.

Bollja tittar en stund på ramen men sätter sedan ner den igen.

"De var verkligen vackert snidade, de kan inte vara billiga de där ramarna ?"

"Om ni ursäktar så har vi några frågor angående en före detta kund till er. Vi undersöker en stöld av några tavlor gjorda av en viss Ethan Åhl. Tydligen använde han er som rammakare?" Johansson känner att här är det bäst att komma till saken.

Den gamle mannen grimaserar när har nör Ethan Åhls namn nämnas.

"Ehtan Åhl!? En av de här nymodiga målarkluddarna som inte kan hantera en pensel ordentligt. Revolutonist också, den pärskans knölen. Min assistenst sålde några av mina ramar till honom. Hade jag varit här hade jag satt stopp för det. Mina tavlor hänger i Pirits fina salonger, inte bland knegarnas dussinkonst!"

Herr Ghaffel verkar helt enkelt vara av den gamla stammen som skiljer på fint folk och fä!

"Du kommer inte ihåg om det var något speciellt med de ramarna han köpte? Jag menar om han ville ha ett speciellt utseende på ramarna, tjocka,tunna eller något speciellt snide?

"Nej, det var vår vanliga bodell. Vackert snidat trä från trakterna kring Nordholmia, speciellt utvalt av de skickligaste skogsmännen. Omålade, tämligen kraftfulla"

Det riktigt lyser i herr Ghaffels ögon när han berättar om sina ramar, och han visar med distingka gester dess mått och konstruktion.

"En revolutionist säger ni? På vilket sätt? Hade han med knegarrörelsen att göra? Jag hoppas verkligen att ni gav er assistent en rejäl utskällning" Johansson försöker styra in samtalet på Ethan Åhl igen.

Herr Ghaffel ler åt Johanssons initierade kommentar.

"Jo det kan jag lova att han fick... Den där Åhl umgicks tydligen med de värsta bråkmakarna i stan! Han var tydligen vän med Ulfhielm, innan han strök med förstås."

"Jag antar att det var er assistent som ramade in konstverken? Vi funderar på vad konstverken föreställde. De blev nämligen stulna och vi utreder dessas försvinnande åt köparen. Det må vara skräp, men alla kan ju inte ha snille och smak" säger Johansson och tänjer lite på sanningen.

Kvack sträcker lite på ryggen för att titta på assistenterna i bakgrunden medan Johansson talar, även om han är intresserad av vad rammakaren har att svara.

Även om han har många krediter i sin börs så är ändå en ram ganska otymplig att ta med sig. En ram att ta med till Hindenburg vore naturligtvis något. Men han har ju inte måtten på tavlorna i hans egen lilla samling...

"Jodu, det skall jag säga dig. Snille och smak är väl det längsta man kan komma från den smörjan, rena möken faktiskt. Jag glömmer aldrig en bild, tyvärr får man väl säga i detta sammanhanget...

Mörka tunnlar, helvetesmaskiner, nakna människor utan ansikten, skelett... "I väverskans näste", "vådan och våndan" och "under skräddaren" hade han kallat skiten. Har ni hört på maken?"

"Det är möjligen inte så att min herre som är så konstnärlig även är vass på penseln?"

Kvack funderar på om mannen kanske till och med kan duplicera bilderna.

"För jag antar att Ni inte kan relatera namnen på målningarna till något speciellt?"

"Hmm... finns det inte vissa dumdjur som fångar byten genom att väva nät? Men varför skulle man vilja stjäla en tavla... hmmm, kanske pekar tavlorna ut en speciell person? Har Pirit några textilmanufakturer?"

Herr Ghaffel ser i det närmaste förnärmad ut när han efterfrågas att reproducera sådan dynga som Åhls målningar. Situationen räddas dock innan han hinner köra över Dr Kvack då Johansson frågar om väverier i staden.

"Ja, det finns såklart en mängd väverier. Mest känt är såklart Knypplers. Faaantastiska tyger. Ni vet väl att de levererar till självaste kejsarhovet! Deras Giselaull är verkligen i en klass för sig. Sedan finns det ett antal mindre kända men ytterst styva vävare... Wölf, Butters, Haribaldar..."

"Oj vad många vävare. Tror ni verkligen detta är rätt väg att gå?  men visst vi kan ju kolla runt lite.. "

"Ja, det finns fler..." fortsätter han efter Bolljas kommentar. "Rock Finkkel, Hutt, familjen Cappuccino äger några väverier..."

"Mer eller mindre varje betydelsefull person alltså? Både Hutt och Cappuccino? Intressant."

Herr Ghaffel börjar se lite otålig ut. Han verkar inte vara den som gillar besökare som bara pratar utan att köpa någon av hans fantastiska ramar.

"Herr Johansson, vet du något mer om de här vävarpersonerna? Jag har aldrig hört talas om dom innan"

"Jag känner inte igen alla namn visserligen, men exempelvis Hutt är en av de gamla familjerna som styrde Pirit före att staden införlivades med Pyri. Cappuccino är den familj som styr staden."

Gruppen lämnar till slut rammakaren när inte mer information verkar kunna fås. Ni beslutar er dock för att gå en tur runt i staden för att samla tankarna inför fortsättningen...

OOC: Jag låser denna tråden nu! Ni springer på Berthold och Törje som är ute och släpar på ett stort bylte. Ni kan fortsätta köra i den andra tråden :)