Hjälpsamt så tillägger Johansson

"Hmmm... tredje kotan uppifrån vore lämpligt." Han knyter och öppnar sina händer prövande som för att mjuka upp sina leder inför ett riktigt krafttag.

Den fule gör en urskuldande gest. Han säger med en röst som får sandpapper att kännas som en mjuk smekning:

"Där inne!" och pekar mot sovrumsdörren som än så länge är stängd.

"Ta den, vi skiter i vilket. Vi blev bara inhyrda för det här jobbet. En brud som kallade sig Vråken. Ful som stryk men hon betalade bra!" säger han med ett tandlöst flin.

OOC: Jag har nog varit lite otydlig när jag läser mina poster. Det är inte längre fråga om enbart ett robothuvud, Översten och hans kumpaner har lyckats montera det på robotkroppen så nu är det en hel automat ni har att för tillbaka!

Tallen ställer sig vant på post vid dörren och väser till de andra att skynda sig samtidigt som han laddar om.

"Blåhattarna kan komma..."

Cecilia går fram till dörren där automaten skall vara och känner på hantaget medans bertholds pipa fortfarande riktas mot tjockisens huvud.

Dörren är olåst och Cecilia öppnar den på glänt, på sin vakt ifall det skulle finnas ytterligare någon fiende där inne. Hon ser direkt den vilsne automaten i ett kaotiskt sovrum fyllt av smutsiga klädpaltor, skräp m.m. slängt på golvet. Där inne irrar den vilsne automaten runt och vet inte vad den skall ta sig till.

Dess diodögon lyser upp och ett pipande och surrande hörs från dess förmodat defekta talorgan när den får syn på Cecila.
This message was last edited by the GM at 05:07, Wed 13 Oct 2010.

Cecilia öppnar dörren och gör en gest för automaten att kliva ut.

Säker på att de kvarvarande fienderna inte längre utgör någon fara för herrskapet, så följer han Cecilia in i rummet. Kanske kan han som är en automat hjälpa till för säger inte det gamla ordstävet: Det krävs en automat för att förstå en automat.

Cecilia går fram te de tjocke mannen igen.
"Ja, man tackar för ni var ärlig med vart ni gömt automaten."
Hon ler och nickar en tack.
"Kan ni nu vara så vänlig och berätta hur mycket ni fick betalt, och vad mer ni vet om den där Vråken!"
Hennes ton är lugn nästan läskigt lugn med tanke på hur hon exploderade förut.

"Nej vi har inte fått något betalt än!" Detta uttalande ser ut att gräma honom tungt. "Men hon lovade att betala saftigt, hundratals krediter efter utfört uppdrag. De krediterna lär vi nog inte se röken av nu.

Vi känner henne egentligen inte speciellt bra. Vi hade ett anslag uppe nere runt Lilla Schackara, och hon kontaktade oss för ett intjack. Hon är prisjägare. Lång, mager och klädd i svarta skinnkläder. 40 år kanske. Stenhård brud..."

Samtidigt kommer automaten lydigt ut till er övriga. Den ser sig om, registerar, men verkar tämligen oförstående.
This message was last edited by the GM at 19:48, Wed 13 Oct 2010.

"Och hon är på väg hit för att ni skrek i pratlådan!"
Cecilia ler, "SÃ¥ vart kommer hon dyka upp?"

Johansson sätter handen till sin automathaka i vad som ska se ut som en tänkande gest. "Verkar som en ovanligt välplanerad räd, men varför stjäla den här automaten? Verkar inte som den här Vråken är en vanlig tjuv och skojare. Kanske är vår automat riktigt värdefull eller tros vara det."

"Är ni klara?" Frågar Tallen menande utan att sluta titta nedåt.

Fritz tar upp tallådan och tittar på den, granskar den, vänder och vrider på den och skakar den. Tittar under den. Sen ger han den till Johansson.
"Kan du undersöka om den fungerar, isåfall har att kanske problem redan snart att frukta."

Cecilia går fram till tjockisen.

"Finns det någon bakväg ut härifrån?"

Hon riktar deringen mot skallen på honom.... igen.
This message was last edited by the player at 00:47, Fri 15 Oct 2010.

Johansson inspekterar tallådan. "Hmm... jag har hört talas om dylika manicklar. Tydligen kan de överföra röster på något sätt mellan sådana här tallådor. Jag har också hört att vissa automater kunde uppfatta överförda ljud mellan sådana här tallådor, men jag har aldrig träffat på någon som kan. Kanske är det en myt. I alla fall så är sådana här tallådor rätt värdefulla, hade vi haft ett par så hade vi nog kunnat göra oss några krediter, en ensam tallåda, tja, kanske till någon som redan har en."

Johansson trycker lite prövande på olika knappar och vrider på rattar och reglage på tallådan.

"Nej, det finns ingen bakväg ut" får Cecilia till svar.

Johansson undersöker talmanicken. Den verkar fungera som den skall. Dock får han inga svar eller meddelanden genom den.

Vi ska nog stänga av den om det går. Jag har hört liknande historier, men den som berättade var inte säker på om man verkligen kunde färdas direkt till manicken var man än var innan.

Dessutom borde vi nog gå direkt.

"Jo då, låt os tralla vidare mot översten."

Precis innan hon tar ner vapnet från tjockisens ansikte kom hon på en idé.

"Vi kanske skall ta en gissla så vi är säkra på att de int skjuter på oss när vi traskar ut."

"Hmm... han är inhyrd, jag tror inte att hans uppdragsgivare finner hans liv värt några krediter."

"Sant, då kanske det är bäst att vi dödar dem nu då!"

Cecilia trycker pistolen mot tjockisens huvud och trycker av, ett svagt klick hörs och tjockisens min när han upptäckte att derringen var tom är obeskrivlig.

"Verkar som att det är din turdag idag, jag låter dig leva."

Cecilia blinkar mot tjockisen som om allt vore ett enda stort skämt.

"Nu ger vi oss av, mot översten."

Säger on medans hon börjar gå mot dörren där tallen står.

Tallen blänger elakt mot Cecilia. "Onödigt!" Säger han surt och banar vägen ut.

Berthold ser till att komma ut efter den hämtade automaten.

Fritz tittar gillande på Cecilia. Skön stil. Men samtidigt är hon inte konsekvent tänker han. Nåja, han nickar åt henne och blinkar med ena ögat åt henne.
"Bra då ger vi oss av!"
Innan katten går så söker han igenom allt i deras väg snabbt och sparkar på de kroppar som finns kvar, både levande och döda innan han stoppar tassarna i deras fickor. Han letar efter allt och värdesaker.

Cecilia blinkar tillbaka mot katten, medans hon traskar mot dörröppningen där Tallen står.
This message was last edited by the player at 00:51, Sun 24 Oct 2010.

Ni lämnar lägenheten och ger er tillbaka mot Överstens högkvarter!