Ni har lämnat Thermopolium bakom er och färden går vidare. Ni börjar med en gång känna er lite lugnare, ni har överlevt anfallet, ni har inte omedelbart blivit haffade av den hårdhänte bylingen och ni är vad ni vet och tror inte förföljda.

Gruppen har nu fått sällskap av den nya bekantskapen, automaten J.A.-m22 och ni håller er till bakgatorna för att undvika uppmärksamhet. Ni smyger tyst fram längs gjutjärnsgränd, yxgatan och andra gränder och vrår dit gaslyktors sken inte når denna natt och där ni osedda kan röra er i skuggorna.

Lugnet ter sig dock bedrägligt, det finns många frågor som är oklara och det verkar finnas fler bottnar i historien. Frågan är bara vad ni ska ta er till först. Vad vet ni egentligen? Vad är viktigast? Vart skall ni ta vägen?
This message was last edited by the GM at 19:45, Tue 09 Nov 2004.

"Stället jag pratar om ligger i Hundängen, kallas Hotell Grisslan.. där ställer dom inga frågor."
Det sista säger katten med ett brett leende på nosen.
"Där kan vi ta något starkt och  prata ostört."

"Jag tycker vi ska leta reda på den där grodjävulen och lära han en läxa! En enkel sak? Inga risker? och framförallt var är mina luder? Nä jag vill minsann säga den där grodan ett och annat jag!" Säger hoggler så fort han får chansen och gnäller på så så fort han får tillfälle. Eller gnäller kanske är fel ord? Han verkar fly förbannad. Att han sedan konkar på en låda tinner rör honom inte i ryggen och att han sackar efter gör det inte heller. Han är bara mycket noga med att inte komma för nära den där automaten.

"Jag tycker vi ska leta reda på den där grodjävulen och lära han en läxa! En enkel sak? Inga risker? och framförallt var är mina luder? Nä jag vill minsann säga den där grodan ett och annat jag!" Säger hoggler så fort han får chansen och gnäller på så så fort han får tillfälle. Eller gnäller kanske är fel ord? Han verkar fly förbannad. Att han sedan konkar på en låda tinner rör honom inte i ryggen och att han sackar efter gör det inte heller. Han är bara mycket noga med att inte komma för nära den där automaten.

Fritte skrattar gott åt Hogglers korkade men sköna sätt, han känner sig inte obekväm eller olustig vid harens utspel, utan är van vid hårda ord, hårt sätt och vildare beteende, även fast Hoggler slår många rekord.
Han väntar in haren och lyfter en flaska tinner ur backen, öppnar upp den och sköljer ner en stor klunk med ett ordentligt rosslande, allt samtidigt som dom går.
"Fy kattan.. det är inte gott, men det fyller sin funktion."
Han sträcker runt flaskan mot alla i gänget som för att bjuda, då även mot automaten.. katten vet inte riktigt om det är något en automat dricker, men ändock för syns skull sträcker han fram flaskan.

"Jaha, nu går vi tydligen mot Hundängen informerar Dr Kvack. Här inne på Gröttorget brukar Sebastian Tråk hålla föreläsningar för de kunskapstörstande barnen, i samhällets misär. Förhoppningsvis växer de upp till en bättre värld än den många lever i nu."

Dr Kvack babblar om både det ena och det andra för automaten och bryr sig inte speciellt mycket om vart de går. Dr Kvack har varit på de flesta platser eller åtminstone läst om dem.

"Vi kanske ska vara lite försiktiga, för nu kommer vi in på områden som det finns idrottare. Säga vad man vill, men belästa är de inte... Socker och andra konstigheter. Usch!"

"De enda som är intresserade av sånt skräp är väl Ni tidningsmurvlar...?"

Det verkar vara en bit till Hotell Grisslan...

Färden går genom marknadsdistriktet och ni lämnar det utan några incidenter.

Snart tar Hundängens radikalt annorlunda arkitektur vid. I stället för Marknadsdistriktets små pittoreska gränder, varierade husfasader och småmysiga känsla domineras Hundängen av fula gator, smala som breda, kantade av två- eller trevånings tegelkaserner där de muterade arbetarmassorna sover sin välbehövliga sömn, innan nästa tröttande arbetsdag tar vid.

VAR TYSTA! ropar en fårdam från ett öppet fönster. Folk försöker sova här. Hon blev tydligen väckt, kanske av Dr Kvacks pladdrande och föreläsande eller Hogglers och Fritz drickande...

Färden går mot Hundängens södra delar, ner mot vattnet, som mestadels upptas av lagerlokaler och skjul. Fritz tar täten med bestämda steg. Han vet tydligen väl vart färden bär, förmodligen har han nyttjat Grisslan förr...

"HÅLL DÅ KÄFTEN OCH GÅ OCH SOV KÄRRINGKRÄK!" Vrålar hoggler mot den upprörda fårdamen och grimaserar illa. Hade han nu inte burit en låda tinner hade han gärna kastat något efter henne men men. Man får inte alltid som man vill.

Roboten tänker först säga något till fårdamen men något säger att han lika gärna kan låta bli, allra helst då hoggler visar ett så charmant sätt imot henne. Han skyndar sig upp till dr kvack. den i gruppen han fått kontakt med.

"Om det inte är för mycket min gode herre, berätta gärna vad som skett hitills.  Jag kommer att minnas det var så säker. Jag sätter bara på min bandare. ja och då är det liksom klirrat och klart!"

Säger han malligt och lägger till ett mycket stort och mycket mycket fånigt leende.

"Märkligt, man tycker ju att damen skulle ha vant sig vid ljuden från gatan tidigare."

Dr Kvack vänder undrande näbben mot hennes öppnade fönster, men väljer att inte göra någon kommentar direkt mot fåret.

"Hmmm, vi här var och satsade lite på hinhålet och gjorde oss några fina slantar där. Men sen hängde vi på katten till Thermopolium, och där hittade Du oss"

Det är fortfarande mitt i natten. Än så länge gör solen ingen ansats att kliva över horisonten. Himlen är hotfull, svart och becksvart om vart annat.

Fritz leder er vant genom Hundängen. Ni möter enstaka individer och tittar för säkerhets skull en extra gång över axeln när de passerat, men inget otrevligt inträffar.

Han svänger plötsligt vänster in mellan två bastanta lagerlokaler. Där emellan ligger en oansenlig tegelkåk. Ni är framme vid Hotell Grisslan.

Ni blir förvånade. Trots den sena timmen verkar det vara öppet. Ett svagt men varmt sken flödar ut från ett fönster. Ni öppnar dörren och kliver in i vad som är en kombinerad reception och mindre bar. Inredningen visar sig vara tämligen oansenlig; enkla träbänkar, dystra färger på väggarna och allmänt sunkig stil.

Vid ett bord sitter två mutanter, en hund och en grävling, som uppenbart sett bättre dagar och för många pavor tokjos. Grävlingen säger med raspig röst, sedan han med halvdan framgång försökt fokusera blicken på er:

Öh, hotellet är nog stängt, Thoorleif sover väl sedan en bra stund. Hick! Men för möken, det är nog OK om ni sätter er här i något av båsen tills morgonen. Det brukar folk göra...

Han återgår till att prata med sin vän.
This message was last edited by the GM at 16:32, Fri 12 Nov 2004.

Fritz nickar till svar.
"Om någon kommer hit och frågar skulle jag gärna se att du sa att vi varit här hela kvällen.."
Med de sista orden sträcker Fritz fram något som måste vara någon form av ersättning mot grävlingen.
"För besväret."
Säger han kort när "gåvan" överlämnas.
This message was last edited by the player at 16:36, Fri 12 Nov 2004.

Grävlingen tar snabbt emot Fritz "gåva" och stoppar ner den i fickan. Han skiner upp och säger:

Visst som tusan katten! Klart du och dina polare varit här hela kvällen. Ni satt ju här och pimplade jos när jag och Bulder här kom. Slå er ner vet ja! Ta er en sup och va som folk...
This message was last edited by the GM at 17:12, Fri 12 Nov 2004.