Smilet strosar lugnt framåt och hans stora fötter klafsar mot den fuktiga jorden. Staven rör inte marken när han snurrar den. Efter 50 meter eller så, svänger han in på en sidogata.

När Aleta och Rodel kommer fram till hörnet ser de att paddan har börjat hoppa och springa, så hans fart ökar betydligt.
This message was last updated by the GM at 09:51, Tue 16 Dec 2003.

Rodel sätter fart och springer efter paddan. Han kan dock inte hålla så hög hastighet, eftersom bågen snor sig om hans ben, därför tar han i stället bågen och bär den i handen. Under tiden så hinner Aleta ifatt, så de springer sida vid sida.

"Det är nog bäst att vi ökar på lite, lilla pussgurkan. Annars kommer han undan. Du tycker inte att jag skall sätta en pil i honom, eller hur?"

"Jag tycker *psch* inte du ska sätta NÅNTING i honom alls... *schrrr*"

Aletas hydraulsystem väser lite av ansträngningen i springandet.

Pussgurka va, hmm, Rodel är visserligen mycket ung och hetsig, men bara han lugnar ner sig lite kan jag säkert tycka om honom, tänker Aleta och ler.

"Tror du han *sssh* har sett oss?", frågar hon, lätt sneglande på Rodel.

Paddan ökar farten ytterligare och nu är de inne på betydligt mer välbefolkade gator. Plötsligt försvinner Smilet in i en gränd och såväl Rodel som Aleta springer på max för att de inte skall tappa bort den gäckande paddan.

När de löper fram bakom hörnet kraschar de nästan rakt in i Smilet, som har stannat och är i full färd att öppna en dörr. Med en fantastisk smidighet bromsar båda in och tassar på tå förbi dörren. Det verkar omöjligt nog som om Smilet inte ens märkte att de passerade förbi. OOC: 7 på d100 :)

Smilet försvinner in, och dörren stängs. På en hylla ovanför dörren ligger något så osmakligt som ett stort stycke ruttnande kött.

Det finns inga fönster på gatuplanet som ger möjlighet att se in i utrymmet där han gick in. Det finns inte heller några skyltar som berättar vad som finns därinne.

"Vad gör vi nu då, Rodel? Och vad är det där? Uäääh, om jag hade luktsinne skulle jag må illa..."

De här... 'varelsernas' underliga kultur och vanor blir mer och mer obegriplig för Aleta, kunde de inte suttit kvar i burar som på den gamla goda tiden. Men nä, inte paddan, han är ju vänlig nog, inte som de som attackerade oss i alla fall.

"Jag kanske kan se in genom nyckelhålet?"

I ett obevakat ögonblick tar Aleta sig ett snabbt kik in genom nyckelhålet (om det är möjligt).

BZZT

Det surrar till lite i Aletas öga, när det ställer om sig för nyckelhålet. En trappa som går neråt är det enda Aleta kan se. Inga människor eller varelser som rör sig vad hon kan se.

"Hmm, vår käre padda verkar ha försvunnit ner i källaren. Vad är det med dig Rodel, du verkar ovanligt tyst?"

Aleta vet inte riktigt vad hon ska göra, så hon väntar på att Rodel ska säga något.

"Vi dyker efter honom såklart, han ser ju inte ut att vara den människoätande typen"

"Och Marina sa ju att vi skulle ta reda på var han tar vägen, och då måste vi ju göra det också!"

Rodel sliter upp dörren och springer nerför trappan. Han vågar inte möta Marina om han tappar bort Paddan.