Ni har nu lämnat herrskapet Hutts butik och flanerar nu lugnt gatan fram. Det börjar bli eftermiddag och era magar (med undantag från Johanssons såklart) börjar skrika av hunger. Ni funderar på var ni skall hitta något ätbart när ni hör en bekant röst som ropar på er, det är Översten!

"Där är ni ju, jag har för tjyven letat efter er i hela stan! Kom med här!"

Han pladdrar på på sitt vanliga entusiastiska sätt, och ger er inte mycket chans att protester. Han har anställt några nya hantlangare i firman och det blir er uppgift att introducera dem i staden och för att de skall kunna lära sig lite av er.

Era lama protester att ni är upptagna lämnas utan vidare notis. Snart befinner ni er i hans butikslokal. Tilltugg slängs upp på bordet liksom i vanlig ordning två helrör tinner.

Där sitter tre andra figurer som presenteras som Yulia Rask, Limmo Tyfoon, och PSA-42D.

Efter att ha pratat med er en stund lämnas ni ensamma. Översten har mycket att göra och har inte tid för småprat. Under hans intygande att vardera gruppen är hyvens folk och mökarns potenta får ni efter en stunds trevande börja bekanta er.
This message was last edited by the GM at 18:27, Wed 03 June 2009.

PSA var som vanlig stående vid Yulias sida armarna på sidan och allt som allt uppehöll en avslappnad ställning, när deras arbetsgivare och "vänner" anländer börjar PSAs program att kickas igång.

En efter en blev gruppens medlemmar bedömda som hotbilder av olika grad roboten först sen de olika mutanterna där dom med robot precition blev rankade efter hur fysiskt farliga dom såg ut, när bara sekunder hade passerat var hans bedömning färdig, Yulia kunde höra det svaga ljudet av att den artificiella muskelhydrauliken aktiveras vilket gjorde det klart att han var redo att bruka våld om så hon befallde honom eller hennes säkerhet hotades.

Yulia mumlar fram ett blyg "Hej" samtidigt som hon tittar ner i marken. Sedan viskar hon "Nej inte nu PSA...".
This message was last edited by the player at 21:27, Wed 03 June 2009.

Dr Kvack äter ju inte så mycket, så en näve frön räcker gott för att ta bort hungern under vandringen till Översten.

När han kommer in förväntar han sig att se luggslitna typer, precis som de flesta i Pirit.

Han ser den lilla kvinnan med en burk på skallen, men blir inte direkt imponerad, även om det är ett fint hantverk. Han hälsar tillbaka på den lilla varelsen.

Ett mycket större intresse ger han mekan som spänner sin hydraulik. Visserligen verkar den inte vara utrustad med lika mycket intelligens och förfining som Johansson, men det är ju ytterligare ett fungerande exemplar av teknologi från längesedan. En hälsning går även till denne.

När han får se Limmo betraktar han honom först lika slött som de andra två, men plötsligt sträcker tuppen sig och borstar bort lite resdamm från sina vackra, färgade fjädrar. Han rättar till den perfekt sydda jackan när han gör en stilig hälsning till den välklädde ynglingen.

"God eftermiddag!"

Han tar ett par steg bakåt och är noga att hela tiden vända den välborstade sidan mot de tre nya aktörerna.

Limmo låter blicken sväva mellan ögon och dioder på bästa pyriskt manner, innan han svarar med en vänlig stämma och låter blicken stanna vid.

God eftermiddag, jag förstår att du måste vara Herr Kvack?

Limmo sträcker fram höger hand för att hälsa, som olikt hans vänstra, har en tunn vit fingerhandske som pryder den.

Tallen hälsar vänligt på alla tre, i ordningen robotarna först, sen miss Rask.
Sedan går han direkt in på väsentligheterna.

Hur insatta är ni?

Hade inte Kvacks näbb varit så stel hade Limmo sett ett gillande leende när Kvack blir tilltalad och handen kommer fram.

Hans fjäderprydda hand glider fram och ger Limmo ett fast handslag.

"Doktor Kvack till och med, herr Tyfoon..."

"Det är ett nöje att göra Er bekantskap. Låt mig presentera oss.

"Fritz, kissekatt med vassa klor.
Johansson, tjänstvillig som få.
Tallen, en riktig rackare. Alltså inte en hudavdragare, utan en filur."

Han är inte riktigt nöjd med sitt ordval och blir stående funderande...

PSA var långt ifrån den sociala modellen och svarade alla hälsningar med en nickning. När det kom på fråga om hur insatta dom var tolkade han det som en fråga om hans syfte. Hans stela, robotiska röst kickar in:


Modell PSA-42D, nuvarande syfte: skydda mästare Yulia Rask

(tänk er den tallåda Stephen Hawking använder, så får ni en god ide hur hans röst låter)
This message was last edited by the player at 16:40, Thu 04 June 2009.

Kvack rycker till där PSA-42D brölar till. Men han finner sig snabbt och vänder sig igen till Limmo.

"Utsökt sömnad i handsken. Vem har sytt den?"

Ni hör ett par hårda dunkar på dörren varefter en enorm björn kommer inhukandes genom dörröppningen som med en mycket munter stämma kläcker ur sig:
"Tjenare, är det här Översten håller till? Jag skulle tydligen få en liten tur av staden från några tjommar här, är det ni?"
This message was last edited by the player at 17:30, Thu 04 June 2009.

Limmo hälsar alla med en enkel nick, varefter han vänder sig mot automaten, låter blicken göra sig närmare bekant med hans stålkropp..
Varefter han vänder sig mot Dr Kvack och säger:

"Det tror jag alldeles säkert, Dr Kvack."

Limmo tar en konstpaus och fortsätter tala till samma herre.

"Och angående ditt senaste utlåtande, så må jag berätta att jag fått denna magnifika skapelse som en gåva av mina vänner från Fjärran hamnar."
This message was last edited by the player at 18:46, Thu 04 June 2009.

Johansson tittar något skeptiskt på de nyanlända. Så är detta personal eller skyddsobjekt? Och vad ska man egentligen tro om den här nya automaten? Vem kommer egentligen att få ha högst rang i tjänarstaben? Johansson utgår från att det kommer att vara han, men man kan inte vara så säkra.

"Johansson, ödmjuk tjänare till herr doktor Kvack och dennes medarbetare. Om det är herr doktorns önskan ska jag också inbegripa er i min tjänstgöring" säger han kort och korrekt.

PSA var om något det närmsta nyfiken som hans A.I tillät honom över den andra automaten, efter att bedömt utifrån Johanssons transistor kod att han ej var en automat av militär karaktär. Han blick vänds mot Johansson och hans kalla stämma ljuder igen.


"upge registeringsnummer och syfte"

Törje står tyst i dörröppningen och stirrar som ett fascinerat barn på automaterna.

Berthold ser snabbt till att förskaffa sig med en välfylld tallrik och ett glas thinner. Han är djupt fundersam över de förändringar som skett i gruppen men finner att de nya personligheterna inte påverkar hans instruktioner.

Han grymtar en hälsning till alla men säger inget. Det är viktigare att få mat i säg än att prata.

Limmo söker efter en anständig sitt plats, om han inte kan hitta en skiftar han enkelt vikten över på högerben och lutar sig mot en hylla..

"För att gå rakt på tingesten, vad vet vi om mordet på Clementz? Det var offrets tillika agiatorns namn, inte sant?"

Yulia tittar fortfarande blygsamt ner i marken och börjar sakta men säkert att smyga sig iväg till närmst belägna hörn, uppenbarligen ganska så förvirrad av att rummet helt plötslig blev fyllt till brädden av folk och till råga på allt en gigantisk björn! Väl där så sätter hon sig och lyssnar på de andras samtal.

Tallen nickar till Tyfoon och tillägger.

Om man nu ska vara så formell, fast jag borde inte vara den som för talan om det, de andra tror jag är mycket mer insatta...

Sedan går han fram till björnen och räcker fram näven.

Kallas Tallen.

Synen när Torje och Tallen möttes borde varit ganska annorlunda för de som såg på. En mutant med gröna dreads och barkaktig hud på en och trettio mittimot en muterad björn på två och femtio... men konstigt nog så började Tallen trivas i hans sällskap ganska fort. Han var lite mer jordnära än tuppen och automaterna.

Törje räcker fram sin enorma kloförsedda hand.

"Törje Fetnäve"

Sen tittar han ut över resten av sällskapet

"Så, vad gör man för att roa sig här nere?"
This message was last edited by the player at 13:57, Fri 05 June 2009.

PSA avbryter sin fokus på Johansson när han märker Yulias förflytning till en mer avskilt hörn av lokalen, med maskinell precision förflyttar han sig för att ställa sig vid hennes sida han huvud körandes från sida till sida. Han vänder sig mot Yulia hans kalla röst förfrågar.

"fråga: mår mästare Yulia bra?"


hans fråga om social i natur var stel och vetenskaplig eftersom hennes beteende kunde uppfattas som hon ej var i god hälsa

Den nya automaten verkar knappast vara av den mer talföra sorten. Johansson ignorerar dennes krav på identifikation och nummer, Johansson är ju unik, skapad som den ende i sin serie, perfektionen själv.

"Om herrarna och damerna tillåter, så började allting med ett märkligt meddelande. Är det någon som månde bär brevet vi fick på sig?