Limmo räcker ut armen mot Yulia som en halv öppen famn och börjar stega bort från samlingspunkten.

"Även vi bör röra på oss, det kommer inte vara svårt att hitta varann igen!" säger Limmo och nickar mot Yulia.

Yulia tar herr Tyfoons hand och följer gladeligen efter.

"Hur livnär sig den här Ethan Åhl egentligen? Kanske skulle vi kunna lista ut mer om honom om vi splittrar upp oss? Även om den krögare inte finns som inte gillar att få många kunder på en gång så kanske vi kan bli lite effektivare genom att söka på olika ställen. Kanske handlar han i handelsboden regelbundet?" föreslår Johansson.

PSA tittar strängt på Yulia och Tyfoon när dom håller hand, det tog inte många steg innan PSA prompt hade bryttig handhållandet och vandrade mellan dom blicken fäst på Tyfoon.

Berthold tittar sig omkring på husen för att se om det finns någon bar i närheten. Om han inte kan se någon så frågar han en förbipasserande.

Limmo tittar på automaten och ler, sen på Yulia med samma leende varefter han tittar ogenerat ner i backen och fortsätter framåt.

När Fritz fått reda på dom ordentliga köttstyckena så är han helt övertygad om att Hackemannen är stället som gäller.
"Mot skrofmålet på Hackemannen! Med en sån meny måste vi kunna få törsten släckt med."
Utbrister han med ett extraordinärt leende på nosen. Katttungan spelar några gånger över nosen. Fritz är hungrig och kan se i sitt sinne hur han snart skall sätta gaddarna i en saftig matbit. Han styr stegen om möjligt ännu mer bestämmt.

Törje följer tätt efter Fritz

Dr Kvack hade fullt sjå med att hålla koll på väg och fordon hela resan. Flera gånger hade han tänkt svara Bollja, men då kom ytterligare ett hål som fick honom att koncentrera sig på att ta sig fram.

Aldrig trodde han att en vagn skulle röra sig fortare än hans vråålåk, men vid tillfällen var det faktiskt så.

Svett bryter fram mellan fjädrarna i Dr Kvacks panna när de till slut kommer till Hugahult.

Genast gör han en okulär besiktning av fordonet och pustar ut när han ser att det inte sprutar vätskor i alla fall.

När det börjar talas om mat blir han tvehågsen. Han tycker sig inte kunna lämna fordonet obevakat. Det är en förmögenhet som står här och han vill inte lämna den i andras händer.

När han hör om köttstyckena tittar han missmodigt på Törjes och de andras huggtänder som blottas vid tanken på detta. Mat måste han dock ha.

"Johansson. Skulle Du vilja följa med Limmo och Yulia och leta upp något som kan tänkas vara smakligt för mig och sedan återkomma hit? Vi kan inte lämna det tjusiga åket utan vakt. Det är nog mer än en som är intresserad av få tag i den."

Han lämnar en handfull pengar till Johansson. Visserligen skulle det vara ännu trevligare att inte sitta ensam i fordonet under väntan. Men att vara kvar tillsammans med PSA ger honom rysningar, så han bestämmer sig för att inte fråga.

Berthold följer snabbt efter Fritz. Resan hade varit lång och hungern gnagde. Samtidigt lyssnade han till vad folk sladdrade om. Var det oro i byn ville han veta det snabbt.

Dr Kvack stannar kvar och vaktar vråålåket. Några hackemän som inte ännu är alltför berusade stannar till och tittar imponerat.

”Mökarns sjysst vråålåk tuppen!”

Tallen nickar till dr Kvack och säger att "de lär int' ta allt för lång tid" innan han följer efter köttätarna.

Kvack som först hukat sig något när byborna kommit för nära reste sig plötsligt och burrade upp fjädrarna så mycket han kunde när han fick beröm.

"Äkta fornskt åk, minsann! Tröskdriven fyrhjulare med skålen full med säten. En fröjd från frihetens slätter, och i fantastiskt skick också."

När han inser att de kanske blir lite FÖR intresserade bestämmer han sig för att tillägga:

"Och automatisk sprängning på den också om någon annan än jag försöker ta den. En dödlig men praktisk funktion"

Den av hackemännen som verkar vara lite ledartyp har tagit några steg närmare och känner och fingrar lite på fordonet. Han blir dock lite konfunderad när Dr Kvack nämner den automatiska sprängningen och nöjer sig med att intresserat kolla in i styrhytten m.m. Hans kompisar ser dock lite otåliga ut, de verkar mest vilja supa eller möjligtvis slå någon på käften som lite omväxling till tinnerhalsandet.

"Jaha, och hur har du fått tassarna på den här? Du ser i alla fall inte ut som de motormarodörer vi sett här ute förr."

Herr Tyfoon går med Yulia och dem två automaterna efter maten mätt och belåten mot Dr Kvack och hans fornåk. På vägen dit berättar han för sitt middags sällskapet vad han fått veta av Herr Huggard.
När Limmo med anhang kommer fram till Dr Kvack hälsar han ivrigt:

"Hej, Doktorn, det är så att jag har lite ny intressant information om angelägenheten vi är här för" varefter han tittar på hans ny vunna kompanjoner?

REX-42D observerar den nya gruppen av individer vid åket, hans armar pyser i repsons till att hans AI dömer situationen som ett potentiellt hot och sätter sig i beredskap att agera.

"Tassar?", frågar Kvack, indignerat och visar upp sina fjäderprydda händer.

"Det är mer i den här tuppen än vad som möter ögat. Den här godingen använde jag när vi slog tillbaka anfallet mot Biörnehuus", fortsätter han och hoppas att diskussionen är slut.

Han lugnar ner sig när han ser Limmo och PSA närma sig.

"Låt höra...", replikerar han till Limmo.

Limmo går fram mot Dr Kvack, lutar sig fram och viskar i hans öron för att dem övriga inte ska kunna ta del av informationen.

"Ägare Herr Snofse gav mig Ethan Åhls address, hus nummer 27 precis innan för palissaden. Verkade som att det var ganska känslig information. Han hade haft inbrottstjuvar på resturangen, det enda som var taget var några värdelösa tavlor, bland andra några av just Ethan Åhl. Jag tycker vi ska sända ut någon för att kolla in huset, men kanske inte just nu, verkar som om det är känsligt. Vi kanske bör vänta till mörkrets inbrott!?"

Hackemännen ser smått imponerade ut när slaget om Biörnehuus tas upp, men blir smått besvikna när de ignoreras. Detta hade de nog velat veta mer om. De muttrar om att gå vidare, men innan de lämnar platsen ställer sig en av dem och urinerar framför fordonets front med ett illmarigt flin på läpparna. Hans vänner skrattar högljutt.

Urin är inte det värsta som vråålåket har råkat ut för under åren sedan den tillverkades, men Kvack vill ändå statuera exempel. När han ser att busen hänger ut sin dase sätter han sig vid ratten och vrider om tändningen, med rejält pådrag på gaspedalen. Utan att ha någon växel i, såklart. Leende vänder han sig till Limmo

"Om de tagit tavlor är det för identifikation. Jag tror att vi måste hasta! Han är i fara."

Limmo tittar leende på Dr Kvack när han startar vråålåket.

"Du kan ha rätt, ska vi dra på en gång? Gör du oss sällskap denna gång?"

Törje och dom andra kommer tillbaka till Hackemannen och Törje tar till orda:
"Nu vet vi vart han bor, så de är väl bara å dra dit?"

"Han gav oss också en adress till en rammakare i Pirit. Märkligt. Varför stjäla tre tavlor som föreställde mörka platser? Kan det vara så att herr Åhl har varit i en zonbunker måhända?"

Limmo vänder sig mot den andra gruppen:
"Vad har ni för address? Hus nummer 27, innan för palissaden?"

"Nå nummer har vi inte men han pekade" säger Törje och sträcker armen åt samma håll som bartendern gjorde