Johansson slappnar av något eftersom fröken Jankovic och de andra mobstrarna inte verkar vilja slåss. Automaten tar däremot och riktar en del av sin uppmärksamhet åt herr Fritz som verkar ha andra idéer. Johansson har svårt att tolka kattens signaler.
This message was last edited by the player at 19:59, Sat 04 Aug 2012.

"Ã…lright!"
Utbrister Fritz men tar samtidigt ett steg närmare Jankovic med vapnet dödligt riktat mot henne.
"En sak bara, töm fickorna, ALLA fickor och lämna kvar det du bär föremål i!"
Fritz verkar inte bluffa, han vill uppenbarligen åt allt som Jankovic har på sig. Katten tillägger.
"Därefter kan du gå och vi står på jämn kam!!! Sätt fart."
Fritz viftar med vapnet mot henne, han är märkbart irriterad över vändningen på situationen, från bra pröjs till det här..

Jankovic tvekar några ögonblick och möter Fritz blick med en kolsvart blick. Sakta men säkert börjar hon dock trotsigt tömma sina fickor. Hon släpper långsamt ner ett antal föremål på golvet: lite patroner, en autoinjektor, en forntida kommunikationsmanick i plastics, några ampuller av vad som ser ut som läkedroger och en näve mynt.

"Vapen tar vi med oss så att vi överlever vägen tillbaka till Pirit. Den saken är inte förhandlingsbar. Om ni inte låter oss ta med oss vapen för självförsvar hade ni lika gärna kunnat skjuta oss direkt!"

Sedan visar hon med en gest att fickorna är tömda och börjar backa iväg från platsen. Efter några steg vänder hon helt sonika ryggen åt er och går därifrån mot vapenhögen utan ett enda ord. Resten av anhängarna följer efter. De plockar upp sina vapen och förbereder sig för att lämna platsen.
This message was last edited by the GM at 06:40, Sun 05 Aug 2012.

Berthold tvekar en smula inför begäran om vapnen, men sedan backar han ett par steg utan att släppa på bevakningen.

Cecilia tittar förvånat på katten medan Jankovic går iväg.

"Ok, men ladda dem först när ni kommit ut! Jag ser det som en tjänst att vi inte släpper ut er i farozonerna tomhänta! Kom ihåg det!"
Fritz är missnöjd med högen av föremål men släpper iväg de slokande huvudena.

Jankovic med den överlevande delen av anhanget lämnar slokörat platsen så snabbt de kan. Det råder åter ett lugn i undervattenbasen där ni befinner er. Spartacus blir på något märkligt sätt uppmuntrad då han finner robotskallen i Cappuccinos väska och nytt liv börjar lysa i hans ögon.

En iskall kår ilar längs ryggraden på er, utom givetvis på automaten Johansson som istället alarmeras av oroande larm i sina innersta kretsar. Vad har hänt med Översten och de andra borta i Pirit? Hur har Cappuccino kommit över automatskallen? Kanske hade Jankovic med anhang kunnat besvara detta? Lät ni dem komma undan för lätt? Nåja, det är för sent att tänka på det nu. Dessa frågor måste alltså anstå en tid.

Spartacus återvänder till sin älskade grönska och kopplar där in automatskallen i basens forntida tänkardosor. Ni betraktar honom fascinerat när han jobbar. Endast några enstaka hummanden och tankfulla mummel hörs från honom när han arbetar. Snart kan han meddela att skallen verkligen kommer från en automat från enklaven Elysium IV. Den innehåller mycket riktigt en lokaliseringsmodul som skulle kunna leda ägaren av kunskapen dit. Det återstår dock mycket arbete med att restaurera kretsarna så att kunskapen kan utvinnas. Detta kommer att ta mycket tid i anspråk.

Automaten Vanessa börjar städa upp efter strider och tumult. Nyfikenhet driver er när ni söker igenom de kroppar som fallit. Den ende som visar på underligheter är Joseph Cappuccino. Han visar sig ha någon elektronisk pryttel insydd under huden i nacken. Ni tittar frågande på varandra: är han en automat, eller människa eller något däremellan? De som är bevandrade i fornkunskap har hört talas om dessa så kallade cyborger, människor som fått automatdelar installerade. Men sådant borde ju inte kunna förekomma på en man från nutida Pyri!?

Han visar sig även ha ett brev i sin ficka som både väcker förvåning, fasa och ställer nya frågor. Det lyder:

Bäste Joseph!

Oroväckande nyheter når mig från högsta ort i Hindenburg. Uven och Herr D är oroade över var dina lojaliteter finns. Man befarar att du inte tar dina order på tillräckligt allvar.

Att finna de utländska spioner som Kejsaren försatt på fri fot och likvidera dem har högsta prioritet. Jag har förklarat för ledningen att min åsikt är att du är vår sak lojal, men i fortsättningen skall du rapportera direkt till mig.

Vi har även fått nya order från Uven och Herr D. Vi måste finna en viktig artefakt från den gamla tiden. Det rör sig om en automat med beteckningen C.H.R.B. 41Z. Din order är att finna denna och förstöra den, till varje pris!

Jag vill påpeka att du inte under några omständigheter får försöka använda den för dina egna syften. Vi bevakar vad som sker och jag behöver väl inte förklara vad som väntar om dessa klara order inte åtlydes tillfredsställande?

Sök upp Cia Vrååk Jankovic och hennes kompetenta mannar. De är pålitliga och insatta i vår sak. Fröken Jankovic står i tacksamhetsskuld till mig och kommer att göra ett gott jobb!

Lyckas du väntar riklig belöning!


General Samael Kloo
Vita Kårens befälhavare

BPM – Bevara Pyri Mänskligt


Ni tittar på varandra med stor förvåning i blicken. Vad är detta? Vad är det för spel ni hamnat mitt uppe i?
This message was last edited by the GM at 19:11, Wed 08 Aug 2012.

"Inte bra. General Kloo... Är han inte stationerad i Pirit? Och vem är denna uv och herr D? Verkar också som att generalen tvivlade på Josephs lojalitet till deras sak. Om så är fallet vem var Joseph lojal mot? Och varför vill man förstöra all information om Elysium IV? Att gräva upp och förstå forntidens mysterier kan väl bara vara bra för både mutant och människa?"

"DE MÄNNISKOASEN!" Utropar Tallen med svordomarna haglande. "KOMMA EFTER ALL DENNA TID OCH TRO ATT DE ÄR NÅGOT!?"

Den satta mutanten går rasande iväg för att avreagera sig med nävarna oroande knytna.

Fritz ryser till och fnyser när han kommer till orden BPM.
Han upprepar dem högt för sig själv och visar nästan ragg. Sen skakar han av sig spänningarna och går fram till den flitige Spartacus och harklar sig för att få dennes uppmärksamhet. När Spartacus tittar upp frågar mästerkatten:

"Känner du till någon automat med beteckningen C.H.R.B. 41Z, är det må tro denna?"

Spartacus nickar och bekräftar att det är den här automaten som brevet nämner. Han nämner också att arbetet med robotskallen kommer att ta tid. Han gissar att det säkerligen kommer att ta honom flera månader då flera kretsar verkar illa skadade. Kanske vore det bäst för er att återvända till Pirit och se hur det gått för Översten och de andra där, så kommer han efter er så fort han kommit någon vart med sitt jobb?

"Vad är det här?"
Frågar Fritz Spartacus och pekar demonstrativt med höger tass, förvånat på jacket i nacken på gangsterbossen... eller nåja, den föredetta gangsterbossen..

"Innan vi åker, vad är detta för förunderlig anläggning? Hur har herr Blanc hittat denna?" Ett av Johanssons minnesprogram ger honom ett pop-upp meddelande. "Förresten en fröken Taormina är orolig för er, herr Blanc. Har vi er tillåtelse att meddela att ni har hälsan?"

Verkar inte som om den gode gangstern är så bra på att lyda order. Trots allt fick han order att förstöra automaten, men vi hittar skallen oskadd i hans ryggsäck.
Kännedom om var en enklav finns är verkligt värdefull. Jag skulle inte förstöra något sådant. Men om man redan vet var den finns så vill man ju förhindra att andra hittar den.

"Men varför? Det skulle ju på något sätt innebära att man visste vad som skulle kunna hittas i enklaven? Eller befara att någonting otrevligt skulle kunna uppdagas."

När det börjar talas om jack i nacken och enklaver och annat tänker Kvack att hans expertis är på plats.

Han tittade ju bara på framsidan av Capuccino, men såg varken andning eller blodflöde. Inte för att han är intresserad av sånt i och för sig...

Baksidan kollade han aldrig och om där är något fornigt så är det ju högintressant för en utbildad forskare som han själv.

"Låt mig ta en titt", uppmanar han och tränger sig fram och vänder Capuccinos huvud så att näsan pekar ner i marken. All fornteknologi som de andra hade haft med sig kan han undersöka senare.

Tallen, nu åter med bark flagnade från sina knogar, slår ut med armarna.

"Är det inte Härskarnas konspiration tydlig? Det bara måste ju finnas bevis för att mutanter inte är underlägsna människorna där - jag menar - vilka överlevde den stora katastrofen på ytan och vilka flydde till underjorden med sina högteknologiska vapen? Och vilka om inte Härskarna har krediter lödiga nog för att bygga in automater i människor som de gjort på honom? Det är helt klart Härskarna som vi har att göra med."

Dr Kvack börjar titta på Cappuccinos lik för att se om han kan lista ut vad det är för pryttlar den döde gangsterbossen har i nacken. Han kan snabbt konstatera att han aldrig sett något liknande, men läst om dessa så kallade cybernetiska optioner och sett teckningar på det vid sina studier i Hindenburg.

Spartacus anländer snabbt och kan vara behjälplig. Han kopplar in en fornstark tankedosa med en slangartad anslutningsmanick. Efter lite knappande kan han meddela att det handlar om någon form av förstärkning av reflexer och reaktionsförmåga samt för att kommunicera med de forntida kommunikationsnäten.

Han blir efter detta medveten om att även Johansson tilltalat honom.

"CDSU III utvecklades för länge sedan. Den användes som experimentmiljö när man ville skapa sätt för människorna att bo uppe bland stjärnorna, när den stora katastrofen kom alltså..."

Han skiner märkvart upp när Taormina kommer på tal. Ni får gärna meddela henne att han mår bra. Kanske kommer han en dag att återvända till Pirit. Kanske inte...
This message was last edited by the GM at 18:47, Mon 13 Aug 2012.

"Mutanter underlägsna människor? Det behövs inga bevis för att se att så inte är fallet. Se bara på den gode doktor Kvack. Det är inte många människor som är hans like när det gäller vett och bildning. Jag har tjänat många herrar sedan jag vaknade upp och vad jag har lärt mig är att mutanter och människor må vara olika till utseende, men det är inte börd som avgör en varelses sanna värde utan vad som finns här... och här." Johansson pekar på sitt huvud och den del av kroppen där ett hjärta skulle sitta, om automaten hade haft ett vill säga.

Det finns alltid varelser som vill ha makt och inte bryr sig om vem de trampar på.

Kanske bäst att kolla om vi kan komma härifrån också.

Berthold går iväg för att kolla om gangstrarna har orsakat några skador på sin väg in och ut. Han känner sig inte vidare intresserad av att simma hem genom träsket.

Cecilia som fortfarande är förbryllad över robotmänniskan lyfter blicken från hans metallnacke och frågar spartacus
Finns det en chans att man skulle kunna använda detta vapen mot dem? Jag menar går det att sätta dit detta fornteknologi på någon i gruppen?

Hon sitter kvar och pekar mot herr cappuccinos nacke.

Fritz vidrör jacket i nacken med ena tassen och ser fundersam ut.
Mästerkatten funderar vilka krafter som kan ha blivit upprörda över den här händelsen i städerna. Han funderar om det var så smart att släppa iväg den skyldige.
När "Härskare" kommer på tal så lyfts misstankarna upp några samhällsklasser. Han bestämmer sig för att vara extra vaksam kommande veckor.

"Ja,ska vi ge oss iväg då? Det här blev ett riktigt märkligt besök, men betydelsefullt."
Stämmer han in och slår följe med Berthold.

"Att införliva automatdelar i människo- och djurkroppar? Jag har aldrig hört talas om liknade. Det kan visserligen ha varit vanligt hos de Gamla. Jag vet inte, om jag hade minnen av liknande företeelser så är de förlorade. Jag antar att det är bortom horisonten för de medicinkunniga i Pyri."

"Jag vill för bövelen inte ha någon bestämmarmanick i mig, det kan du själv få ha för all del, men håll 'et borta från mig!"

Tallen tar demonstrativt ett steg bakåt och hoppas innerligt att hon inte skulle pressa honom - han vet att han har kommer få så svårt att stå på sig då.

Spartacus skakar bestämt pÃ¥ huvudet Ã¥t Cecilias frÃ¥ga om det gÃ¥r att införliva maskindelar pÃ¥ nÃ¥gon av er. ”Nej! Det krävs mycket avancerad teknologi för att kunna göra nÃ¥got sÃ¥dant. Det har inte jag här nere. Inte kunskapen heller för den delen.”

Ni påbörjar så resan tillbaka till Pirit under det att Spartacus stannar kvar för att jobba vidare. Han lovar att återkomma till staden så fort han har information att förmedla. Efter ett kort farväl med löfte om att snart åter mötas tar ni er ut ur undervattensbasen. Gangstrarna verkar inte ha tillfogat några skador eller dylikt. Dock visar det sig att de två herrarna Alaxander och Steve Stiv som bistått med dykarklockan med vars hjälp ni kunde ta er ner till botten fått sig en omgång och bundits. De är dock inte mer än blåslagna och när de befriats kan de förflytta sig för egen maskin.

När ni skilts även från Alaxander och Steve Stiv börjar ni paddla er tillbaka genom det förrädiska Vättaträsket.
This message was lightly edited by the GM at 09:36, Sat 18 Aug 2012.